2017« 2016 20152014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006

T-shirt tryck och 30 000 hemsidebesökare

2017-11-18

Idag firade jag att min hemsida gick över 30 000 besökare i år, det är rekord och då är inte året slut än. Jag firade detta med ett nytt t-shirt tryck med ett foto av Gräsberget vid Jåbbongalle och med sonen Emils design.

East Mountain fishing - Östberg som fiskar bland östra Dalarnas berg! Fyndigt ;-) Tack Emil för en ny logga!


 

Täljyxan

2017-11-07

Det var ungefär ett par år sedan jag började tänka på täljyxan. Jag skissade då på en liten smidig täljyxa på ca. 25 cm och jag hade ett litet fint gammalt yxhuvud som jag hade renoverat.

Men sedan har projektet legat nere, först nu kände jag att inspirationen kom tillbaka för att göra klart yxan.

 

Jag kapade till en fin bit av masurbjörk till skaftet och täljde till infästningen. Jag fäste skaftet provisoriskt och började forma det.

 

Inspirationen till formgivningen av skaftet kommer från ett renhorn. Jag har fått hem ett flertal renhorn för knivtillverkning, och hade de framför mig när jag skissade på skaftet.

 

Det blev många timmar i snickeriet och jag är mycket nöjd med resultatet. Yxan är perfekt att hålla i längst fram vid yxhuvudet vid täljning, och håller man på mitten av skaftet så har man ett litet mothåll på undersidan i träet för handen. Håller man i yxan längst bak för att få bra kraft så är den lilla upphöjningen under på skaftet precis vid pekfingret och handen får också ett mycket bra stöd bak av den utåtsvängda horndelen. Yxans längd som färdig blev 28 cm.

Nu är själva skaftet färdigt, så nu är det bara ilägg av silver och gravyr på hornet som återstår, samt att lägga in en mosaikpins mitt på skaftet som utsmyckning.

 

Eggskyddet håller jag på att skissa på. Jag kommer att sy ett yxskydd som fästs med en tryckknapp och fäste för livrem och baktill på yxhuvudet i lädret blir det ett litet fäste för ett eldstål.

Fortsättning följer......

 

 

Inspirationen flödar just nu, så nu har jag börjat att skissa på två nya knivar också. Jag har precis slipat och polerat klart två blad som jag har smitt för ett tag sedan. Ena kniven får en modern design medan den andra kommer att bli en traditionell brukskniv.


 

Isande öringjakt

2017-10-31

Det har blåst väldigt mycket under några dagar men idag var det helt vindstilla. Svärdsjön låg som en spegel. Jag längtade ut hela förmiddagen när jag var på jobbet, så när jag slutade vid 11.30 så skyndade jag att packa i fiskegrejorna och sedan for jag iväg på finnskogsäventyr.

 

När jag kom upp på höjderna sjönk temperaturen och det var bara en plusgrad när jag kom fram till den första öringtjärnen. Det lyste oroväckande vitt mellan träden och när jag traskade ut på myren såg jag att på hela tjärnen låg det is med lite snö på! Det bådade inte gott!

Jag vandrade tillbaka till bilen och fortsatte min färd längre upp mot gränslandet. Skogsvägen var tjälad, hård och fin att åka på. Den sista biten upp till "min" trolltjärn är mycket svårframkomlig, bilen klättrade sakta uppför berget och till slut nådde jag mitt mål.

När jag steg ur märkte jag att det blåste en kall, isande nordvästlig vind! Typiskt, det som var alldeles vindstilla hemma.

Jag drog på mig en till tröja, sedan vandrade jag iväg in i storskogen. Trolltjärnen mötte mig med vågor, inte så stora men det drog väldigt kallt.

Jag fick vandra runt tjärnen till min fina stenudde, där blåste det faktiskt inte så mycket! Utanför stenarna vet jag att det är en fin djupkant, liksom en gryta. Där brukar jag kunna lura någon trolltjärnsöring.

Jag balanserade ut på en sten och jag hade knytit på en Montana Special, som har ett guldhuvud och som är lite förtyngd på kroppen. Det gick bra att få ut nymfen, och efter några kast så tjongade det till i spöet. Öringen krokade inte, men då visste jag att de var där. Ett nytt kast på samma ställe och några drag i linan och öringen smackade på rejält! Det var bra tryck i öringen, den gick till väders två gånger innan jag kunde styra den till håven.

Solen hade smygit sig fram mellan de skira molnen då jag nöjsamt studerade trolltjärnsöringen, den var vacker, mycket vacker!

 

Jag hade köpt med mig en chokladkaka, så nu blev det kaffefika med chokladkaka. Värmande och förbaskat gott!

Det var väldigt kallt åt fingrarna, så jag lugnade mig ett tag och värmde mig rejält innan jag smög i kastposition igen.

 

Nu visste jag att Special Montanan funkade bra, så jag lade ut några kast vid en sten som visar sig i ytan. Stenen ligger alldeles vid djupkanten så jag kastade strax utanför den och tog hem nymfen över kanten och förbi den stora stenen. Och mycket riktigt, det högg en öring hårt vid kanten. Det blev en riktig brottningsmatch runt stenen. Jag fick parera och parera så inte tafsen skulle nötas av mot stenen, men det gick vägen, och jag kunde ännu en gång håva en fin öring!

Två grymt vackra trolltjärnsöringar vid samma ställe, skitkul! Min Montana Special gjorde det igen!

 

Nu hade vinden börjat att lugna av lite. Det var huttrigt och jag tittade på termometern som visade nära nollgradigt! Men jag kunde inte ge mig än, öringen var ju riktigt på tag!

Jag lät gropen vila en stund och traskade vidare till en gammal vriden stock som ligger utfallen i vattnet. Det här är också ett giftigt öringställe. Jag har tagit bort en lite björksly bredvid stocken så jag kan ståendes på knä få ut min nymf dit jag vill.

Smygandes på knä intog jag kastposition, luftkastade några gånger och lät nymfen segla ut. Den landade med ett plopp och nästan genast virvlade det till och en öring slog på hårt som bara den! Jag gjorde mothugg, öringen for i luften och slet sig lös! Jäklar, den var fin. Vilket tryck, vilket kraftpaket! Det märks att det är en bra trivseltemperatur i vattnet nu!

 

Nej, nu var det dax för lite värmande kaffe igen. Händerna var iskalla, knappt så det gick att hålla i spöet!

 

Den öringen kommer inte att ta igen så jag vandrade tillbaka till stenudden. Jag parkerade på stenen igen och lade ut nymfen en bra bit utanför ytstenen. Jag lät den sjunka en bit innan jag började hemtagningen. Jag hann knappt dra i linan förrän det blev tvärstopp!

Jag lyfte spötoppen och öringen krokade fast. Öringen blev helt vild, den rusade i en jädrans fart mot stenen. Nu gällde det att hänga med! Jag höll i så hårt jag vågade och styrde öringen runt stenen till andra sidan. Nu var jag tvungen att att hem den kvickt annars skulle den trassla in sig i ett grenverk som stack ut från stranden. Det hela gick bra och öringen gled fint in i håvgarnet. Det var en riktigt fin öring, den var väldigt tjock om magen!

 

Det började skymma och det blev väldigt kallt då solen slickade trädtopparna, så det var på tiden att jag tänkte på hemfärd. Jag hade ju en bit att gå och massa mil hem!

 

Det här blev ju ett fantastiskt höstäventyr på finnskogen, tre mycket vackra trolltjärnsöringar och en tappad! Kallt som bara den, men det var det värt!

 


 

Hornsmycket

2017-10-28

Jag har tillverkat ett smycke åt Fia, min son Emils sambo. Hon fyllde trettio år här om dagen. Jag överlämnade smycket idag, då vi var dit på trettio år fest.

Det är tillverkat av afrikanskt buffelhorn, masurbjörk och silver. Hornet är polerat och masurbjörken är impregnerad med Tru-oil, Gun Stock Finish.


 

Stekhällen

2017-10-22

Jag var vid stugan hela dagen och grejade, och en del av dagen ägnade jag åt att "steka in" stekhällen. Jag eldade under den i ca. 1,5 timme. När hällen därefter har kallnat var den klar att användas. Stekytan gned jag sedan in med solrosolja.

Det blev ett par starka korvar och diverse grönsaker i tacobröd på stekhällen efteråt.

Jag passade även på att "steka in" min vikbara Muurikka riktigt.

 

Medan jag eldade ställde jag på sotpannan så jag kunde fika med gott kokkaffe.

 

Det var en vacker men kall dag vid stugan, och vinden var perfekt för eldning, det blåste ut över sjön.

 

 


 

En heldags öringjakt i finnskogen

2017-10-19

Det var tidigt på morgonen då jag vandrade förväntansfull mot min vildmarkstjärn. Över myren dansade tunna dimmslöjor. Denna oktobermorgon var isande kall.

Tjärnens vatten lyste blått mellan gulnande björkar och solen strålade ner genom lövverket från en klarblå himmel.

 

Jag har en gokänsla i kroppen, det här kommer att bli en bra öringjakt! Vilket fantastiskt väder!

 

Jag sätter mig ner och spanar ut över tjärnen, inga vak än så länge. Hugger mig lite kaffeved, gör upp eld. Snart sluts sotpannan av tysta slickande lågor.

Det börjar dra en kall östlig vind, jag drog på mig en till tunn tröja. Hällde upp kaffet i kåsan, och de första njutningsfulla kaffeångorna sticker i näsan.

Medan jag äter min smörgås och sippar på kokkaffet ser jag den första virveln av en öring utan för några näckrosor. Jag fikar klart, sedan smyger jag dit och sätter mig sakta ner på knä, och börjar luftkasta.

Så fort min Montana Special nådde vattnet, blev det en virvel i ytan, och öringen drog iväg med linan. Öringen går till väders några spölängder från stranden och sliter sig lös. Det var illa, men nu har jag i alla fall känt en öring! Nu är jag på gång!

 

Timmarna går och jag ser inga fler vak. Morgonen går över till dag och jag eldar och sitter och myser. Fiskar lite på måfå här och där, men inget. Nu kurrade det i magen och det var dax för lunch.

 

Eftermiddag och det har lugnat av betydligt. Vattenytan ligger åter stilla och speglar de knallgula höstbjörkar som fortfarande har sina vackert färgade löv kvar. Jag vandrar runt och fotar i det vackra höstljuset.

 

När solen sjunker mot bergstoppen vaknar öringen, och vaken blir fler. Jag spanade och lyssnade.

Där, efter kanten utanför en sten vid en liten udde! Där var det en fin öring som visade sig.

Jag traskade försiktigt dit och hukande smög jag mig i kastposition. Jag lägger ut en Blackkiller och drar lite i linan. Plötsligt skjuts vattnet upp i en plogformad våg. Jag tar hem streamern i snabba drag och öringen följer nyfiket efter. Nu var det spännande som bara den! När jag har streamern bara någon meter från spötoppen blir öringen skrämd och tvärvänder! Skit, det var nära! Men jag ser fler virvlar, så jag får nog någon mer chans denna underbara höstkväll.

Det står inte på förrän jag har en skaplig öring på, spöet rycker och sliter i min hand! Jag håvar en fin mörk öring, varsamt lossar jag streamern från dess mungipa och låter den sedan glida ner i sitt trygga element.

 

Det skymmer och natten sluter sig åter, trolsk och skälvande. Jag balanserade ut på en sten och kastar ut mot en virvel. Likt en väldig plog skär öringen vattenspegeln. Hugget blev stumt! Öringen rister och skakar i höga hopp över vattnet. Än en gång fick jag uppleva finnskogsöringens kraftfulla hugg på min Blackkiller! Länge går han och spänner där nere i dunklet. Snart blir han mogen för håven. Det är en bronsig skönhet jag håller i mina händer, vacker som få!

Tystnaden var djup, mörkret tilltar. Månskäran speglas åter i vattnet. Vildmarken omfamnade mig, det började bli kallt, temperaturen hade säkert krypit ner mot nollan. Jag stannade kvar och fiskade tills jag inte kunde se var jag satte fötterna.

Det blev en heldag och kväll på finnskogen som jag länge drömt om, och en fantastiskt trolsk skymningsupplevelse, en bild att spara!

Jag lurade fyra fina öringar idag, två av dem fick följa med hem!

Finnskogen är min livslunga!


 

Bryggupptagning vid stugan

2017-10-18

Min far, Albin och jag åkte till stugan idag för att dra upp bryggan. Snart kan isen ligga på tjärnen. Förra veckan var det pudersnö som prydde backen vid stugan.

Vi höstfixade lite, eldade i "gosen" och fikade gott!


 

Den steniga talludden - öringudden

2017-10-14

Jag kände mig orkeslös idag, förkylningen håller i sig än. Jag längtade redan till öringudden igen, där öringarna trivs bland alla storstenar och fallna gamla trädstammar. Ett otroligt grymt bra öringställe!

Jag hade bara talludden i huvudet hela dagen, så jag tog fram tecknarblocket och drömde mig dit!

Det är så härligt att under några timmar bara försvinna in i tankarnas värld, låta drömmarna få fritt spelrum genom pennan och ut på papperet.


 

Höst i finnskogen

2017-10-13

Det är oktober månad, luften är klar och himlen hög, och jag har åkt på en rejäl förkylning med feber och en svår hosta. Nu efter en veckas sängliggande så var jag tvungen och ut och få luft!

 

Jag vandrade sakta i tystnaden på en matta av gula höstlöv mellan rotvältor, lavklädda storstenar och torra snedvridna martallar. Jag kände att jag inte hade någon ork på grund av förkylningen, så jag tog det lugnt!

Det är verkligen höst. Det doftade starkt av barr och höstlöv och frosten låg kvar på sina ställen. Snart kunde den vackra Bävertjärnen skönjas mellan stammarna. Där ligger bäverfällda trädstammar blandat med silvriga gamla fallna torrfuror. Till denna tjärn kan man bara gå av egen kraft.

 

Jag tog av mig ryggsäcken och satte mig ner för att vila mot en knotig vriden torrfura. Tog fram lilla gasolköket. Kåsan fylldes med väldoftande och värmande skogskaffe.

Jag hade mitt splitcanespö med mig idag, det är ett härligt spö. Det är ungerfär som en cabriolet, som man bara tar ut och luftar när det är finväder!

 

Tyst som en vålnad seglade korpen in över tjärnen och slog sig ner i en tall bredvid mig. Svart som en mörksugga satt han där och kikade nyfiket på mig med sina trolska ögon. Klapprade med näbben, lättade från tallen och flaxade till en annan närliggande tall, för att fortsatt nyfiket studera mig. Nu började han prata ivrigt med mig, på hans karaktäristiska klonkade språk. Jag svarade, och så höll vi på ett tag!

Bäst som vi pratade med varandra så välvde vattenytan till där ute vid min steniga talludde, en fisknos skymtade till. I vaket dallrade spegelbilden av den av hösten färgade gammelskogen.

Höstöringen går gärna nära strandkanten bland stenar och utfällda trädstammar. Det här blir inte lätt, tänkte jag för mig själv!

 

Hittade en lucka mellan ett par fällda stammar och sittandes på huk svingade jag ut en Montana Special. Den landade med ett plopp och det välvde till direkt en bit utanför.

Vid tredje försöket, som hamnade lite längre ut då small öringen på! Jag var tvungen och hålla den hårt för att inte trassla in den i grenverket som var på bägge sidor.

Jag lyckades föra den över håven och kunde sedan lyfta upp en fin Bävertjärnsöring. Inte så stor men en riktig fajter!

Nu blev det en kopp varmt kaffe igen medan jag spanade ut över den stilla vattenspegeln. Det enda jag såg var något mindre vak längre bort bland grenarna. Jag var nöjd med denna fina öring idag, så jag struntade i att försöka på den vakande öringen.

Det var en sådan vacker höstdag så jag fotade en hel del istället. En liten frostnupen trollslända satt i blåbärsriset bredvid mig, jag lät den vandra över på flugspöhandtaget för att få en fin bild.

Det blev många vackra foton denna soliga höstdag!


 

Skadat rådjur

2017-10-06

Annika hade varit ute och gått med Molly och fick se ett rådjur som låg i vår trädgård. Jag och Annika gick sedan ut för att titta om det stog rätt till med rådjuret, men det verkade vara något fel på det. När det reste på sig var det blodigt och fullt med avföring i baken. Rådjuret kunde gå så det verkade inte vara något brutet, men det var irriterat och försökte slicka och nå rumpan, det verkade sjukt.

Jag ringde polisen och de skickade ut en jägare hem till mig. Det var en Linghedskarl som kom och sköt rådjuret på gräsmattan där det låg ner.

Vi kikade på rådjuret och kom fram till att det måste ha haft inre blödningar eller att det har ätit något olämpligt som rivit inuti, så det var en välgärning att avliva det.


 

Höst vid stugan

2017-09-30

Jag och Annika var vid stugan och höststädade, plockade bort blomkrukor, rensade hängrännor från mängder av barr och höstlöv. Vi hade en väldigt vacker och skön dag vid stugan, eldade, och åt gott.


 

Skymningsöring

2017-09-28

När jag kom hem från jobbet firade vi att min son Albin hade tagit körkort! Han var mycket nöjd och han tog bilen och åkte till farfar och farmor direkt!

 

Efter det så var fiskesuget så stort så jag packade i fiskecaddyn och styrde kosan till en liten svårtillgänglig öringtjärn i finnskogen. Det var en dålig väg dit och jag kom fram sent på eftermiddagen. Det stog en bil där när jag anlände, en man satt och metade vid tjärnen. Han hade fått någon öring tidigare på eftermiddagen, sa han. Medan jag pratade med honom kastade jag några kast vid en liten udde och jag fick en liten men mycket vacker öring. Han packade så småning om ihop och begav sig hemåt. Jag traskade vidare runt tjärnen till en stenig udde.

Det var vindstilla bakom udden, jag såg något enstaka vak bara, så jag började med en streamer, Black Killer. Jag balanserade ut på en sten och kastade mot djupkanten utanför stenarna. Nu hade det börjat skymma och vinden hade avtagit avsevärt, efter några kast så stramade det till hårt i linan!

Det var en riktigt tung öring som hade tagit min Black Killer. Öringen stångade mot botten med tunga knyckar och jag kom ingenstans med honom! Jag höll emot så mycket jag vågade, och plötsligt blev allt bara stilla! Jag trodde öringen lossnade men han slet av tafsen och försvann med min streamer! Skit, det var en riktig stor rackare!

 

Nu såg jag flera vak i lugnvattnet bakom udden, och en ganska fin öring som visade stjärtfenan i ytan i sina vak. Den tog något på vattenytan, det enda jag såg var några små nattsländor. Det var inga typiska nattslände vak, där öringarna tar med frenesi utan bara virvlar och fina head and tail vak!

Jag bytte taktik och knöt på en av mina nattsländefavoriter, en Goddard Caddis. Ett av öringvaken var ganska nära mig så jag kastade ut och tog hem den med korta, ryckiga små drag i linan.

Efter några försök slog det på en fin öring. Den var också urstark, och gick och stångade mot botten. Jag tog det varsamt och efter en rejäl brottningsmatch var öringen mogen för håven.

Det visade sig vara en grymt fin skogstjärns leopard, som var alldeles guldbronsig och fet!

 

Jag kastade ett tag till men det blev så mörkt att jag var tvungen och vandra tillbaka till bilen. Det var så mörkt att jag knappt såg var jag skulle gå.

Det blev ett häftigt och varierat fiske idag, med två favoritflugor. Helt olika men så förbaskat bra!


 

Letters From The Colony

2017-09-21

Min son Emil spelar bas i metalbandet "Letters From The Colony" från Borlänge och de har blivit signade på ett av världens största skivbolag för Hårdrock & Metal, Nuclear Blast i Tyskland!

 

Skivbolaget släppte nyheten i tisdags 19/9. Nu har bandet en hektisk tid framför sig med videoinspelning och promotion.

 

Skivan "Vignette" kommer i januari 2018 och kommer att släppas över hela världen både som CD och vinyl!

 

Musikstilen kan jämföras med några av dessa stora metalband: Opeth, Gojira och Meshuggah!

 

Länk till skivbolagets sida där man läsa om bandet:

https://tinyurl.com/y9lkyw2q

 

GRATTIS Emil och hela gänget!

 


 

Smygfiske i vildmarken

2017-09-17

När jag var klar vid stugan fortsatte jag min färd uppåt bergen i gränslandet till en liten fin öringtjärn med till och från flöde. Det känns som fjällmiljö där uppe.

Det är en bit att gå efter knappt synbara stigar. Denna tjärn har antagligen inte blivit hårt fiskad alls under många år.

Jag gick och pratade högt med mig själv och visslade för att skrämma bort eventuella björnar eller vargar.

 

Det var en trolsk syn som mötte mig när jag kom fram till tjärnen. Det var helt magiskt, tjärnen låg helt spegelblank och det var alldeles tyst, som ett vakum.

Tystnaden bröts av en korp som hade upptäckt mig, han kom flygande och skränade retsamt förnöjt! Satte sig i en tall bredvid mig, klonkade lite, gjorde en ny lov runt mig för att se vad jag var för filur.

Tystnaden bröts även av ett annat ljud, ett behagligare ljud. Ett klufsande vak. En ganska stor öring vakade en bra bit ut i tjärnen! Det enda jag såg på ytan var några enstaka nattsländor, och vaket lät som ett typiskt nattsländevak! Den öringen nådde jag inte så jag satt mig ner och bara njöt av hans jakt på nattsländor.

 

Det var ingen direkt fart på öringen idag. Det blev senare på eftermiddagen och jag hade sett ett försiktigt vak nära stranden på andra sidan tjärnen, så jag förflyttade mig dit. Smygande, lågt hukad närmade jag mig platsen.

Jodå, han var upp igen! Jag knöt på en av mina absolut bästa nattsländeimitationer, en liten Goddard Caddis.

Vid första kastet hände ingenting. Öringen var i ytan igen en bit bort, jag kastade ut nattisen och gjorde några försiktiga dragningar i linan och smack, öringen tog hårt!

Jag gjorde ett mothugg och sedan gick öringen till väders. Sedan drog han iväg utåt djupet men jag fick stopp på honom och sedan var det bara att försöka styra honom rätt mellan alla grenar som låg på botten. Bara och bara, det var inte så lätt, men jag lyckades!

Öringen var bra slut men ett snabbt foto och sedan fick den åter sin frihet. Jag fick jobba igång öringen ett tag men han piggnade i och drog iväg mot djupet och tryggheten.

 

Jag firade med kaffe och macka och njöt av den nalkande trolska skymningen. Jag stannade tills det mörknade.

 


 

Hjorthuvudet

2017-09-17

Jag hade köpt en klädhängare i form av ett hjorthuvud här om dagen, jag kunde inte motstå det! Jag skruvade upp det i omklädningsrummet i bastun. Där passade det väldigt bra!

Sedan gjorde jag ren alla hängrännor från barr och sopade altanerna.

Jag satt sedan nere vid bordet vid sjön och fikade och bara njöt, det var alldeles tyst!


 

Vintervila

2017-09-17

Frugan skulle jobba idag så jag passade på att ha en heldag i finnskogen. Först åkte jag upp till öringtjärnen där jag har min båt "The Fly" liggande. Det var helt vindstilla och bara fem grader då jag vandrade över björnmyren.

Jag gjorde ren båten och drog över en presenning. Så får den vila tills i vår då det åter igen är dax för öringjakt.

Jag fortsatte sedan till min stuga vid Jåbbongalle.


 

Den blå kniven

2017-09-15

Det här är den tredje blå kniven jag har gjort. Fin masurbjörk som jag har betsat med blå narvsvärta, älghorn, silver och blå vulkanfiber. Bladet är rostfritt.

Slidan kommer att färgas svart med blått mönster, likaså upphängaren.

Upphängarhängslan nitas med en egentillverkad silverknapp.


 

Nattbastu vid finnskogsstugan

2017-09-10

Sent på kvällen kom jag på att jag skulle åka upp till min finnskogsstuga och bada bastu. Jag ville ju också se hur den nya utelyktan lyste då det var mörkt.

Det hade regnat hela dagen men det var uppehåll på kvällen och ca 10 grader. Solen hade gått ner och det började bli riktigt mörkt då jag anlände till stugan.

När jag hade gjort eld i bastun och hämtat vatten så var det beckmörkt. Jag bastade en bra stund, det var helt underbart. Efter bastubadet tappade jag ur det nu uppvärmda vattnet och tog fram duschen. Jag stog på bastualtanen och duschade i den becksvarta natten!

Höst, bastubad, kall pilsner, glimmet från bastukaminen, tystnaden, ensamheten mitt i den svarta finnskogen - detta är livskvalitet!


 

Septemberöring

2017-09-07

Efter monteringen av lyktan for jag vidare längre upp på finnskogen till den mycket vackra vildmarkstjärnen. Det var dax att kolla om det var någon skogsmyresvärmning på gång. När jag traskade genom gammelskogen hörde jag en hökuggla och såg en ormvråk, jag såg även ormvråkens bo högt uppe i en tall. Vinden hade mojnat och det var helt blankt efter en kant bakom en udde, och där var det skogsmyror på ytan!

Jag tog av mig ryggan smög mig fram, väntade, kollade av vattenspegeln, väntade, och plötsligt bröt en fisknos den stilla vattenytan! Lågt hukad smög jag i kastposition. Min infettade och spretiga lilla Knasen landade perfekt. Den fick ligga stilla en stund sedan drog jag lite grann i linan så den rörde sig och då smackade öringen på! Det blev en vild fajt bland allt ris men till slut kunde jag håva en kanonfin guldgul öring! Den vägde över kilot och var en riktigt vacker skapelse! Jag stannade kvar tills det började skymma, jag såg en till öring men utanför kastavstånd!


 

Bastulykta

2017-09-07

Jag packade mina elverktyg, skruvdragaren, den nya lyktan jag hade köpt, och alla fiskegrejor och drog till stugan efter jobbet.

 

 

Jag började med att göra eld i köksspisen, jag tyckte att elden tog sig bra så jag gick in till den öppna brasspisen och gjorde eld i roslagskaminen.

När jag sedan kom in i köket så var det rökigt som bara den, det rykte om hela köksspisen! Det var lite tryckande väder så det var dåligt drag i den. Upp med alla fönster och dörrar och på med gasolbrännaren, in med den i den lilla luckan under ugnen och brassa på. Det blev drag direkt, men det tog ett tag att få vädra ut all rök!

 

 

Solen tittade fram och det blev en härlig eftermiddag. Jag monterade upp lyktan på hörnet på bastun och drog elkabel till en skarvdosa och till en strömbrytare innanför dörren. Det hela blev snyggt och bra.

 

Lyktan kommer att lysa upp vackert vid bastualtanen nu på höstkvällarna då man ska ta sig ett bastubad!

 

Jag satt på bastualtanen i solen och fikade, sedan bytte jag om och gjorde mig klar för en vildmarkstur med öringjakt!


 

Naturreservatet Isalanäset

2017-09-02

Efter DAK marknaden åkte jag till Isala för att vara med på en förhandstitt på Faluns nyaste naturreservat med inriktning "friluftsliv och rekreation"

 

Det var samling vid nya informationsladan klockan 14.00. Vi var cirka 40 personer som lyssnade på Urban Gunnarsson från Länstyrelsen, en tjej från kommunen och en landskapsarkitekt.

De håller på att bygga informationsladan, det kommer att bli ett par fönster i taket och bord och bänkar, och informationstavlor inne i ladan. Den är också handikappanpassad med en ramp.

Det är meningen att även skolor och förskolor ska kunna nyttja denna.

 

 

Vi gick stigen runt hela näset och Urban som även är botanist berättade att naturreservatet är 26,9 hektar stort och har en mångfald och artrikedom av växter som inte är så vanliga här i Svärdsjötrakten. Det finns tillexempel: Vårärt, Knölsyska och Baronmossa, den sistnämnda växer på det stora stenblocket, jättekastet, på norränden av näset.

Den mycket stora stenen har varit ett fridlyst naturminne under många år. Stenen är nästan överväxt av mossa och andra växter.

Det är också en artrikedom av fåglar som trivs på detta näs, vi såg tillexempel ett ormvråksbo högt uppe i en tall. Bävern har även han ett bo på norrsidan av näset vid Böleviken.

 

 

Det berättades att för länge sedan fick markägarna i byn en liten lott ute på näset där de hade djuren på bete. Den sista som plöjde marken vid sin täppa var på mitten av 60-talet. Resten av näset är orörd och ovanlig lövskog som består av mestadels aspar och björk, men även en orörd granskog.

 

Näset har en historia långt bak i tiden, Gustav Vasa som jagades av dansken flydde via Isalanäset från Isala lada.

 

Vid en liten ängstäppa på sydsidan av näset vid Svärdsjöns strand ska det bli ett ställe där man ska kunna gå iland med kanot och båt, kanotleden mellan Amungen och Runn går förbi där. Det kommer även att byggas ett vindskydd och grillplats där.

 

Klockan 15:00 var det kaffe med hembakat vid Isala-Böle bygdegård och vid fyra tiden berättade landskapsarkitekten om hur hon och Länstyrelsen har tänkt att arbetat tillsammans med ortsbor för att göra en unik lövskogsmiljö tillgänglig och bestående.


 

DAK marknaden

2017-09-02

Idag var det dax för den årliga veteranmotormarknaden vid Lugnet i Falun. Det är DAK-Dalarnes Automobilklubb som arrangerar detta evenemang varje år.

 

Jag åkte dit i halvsjutiden på morgonen och det var redan fullt med folk där. Jag har varit där varje år sedan 80-talet, och jag har själv sålt grejor vissa år.

Det kommer entusiaster från hela norden för att leta skrot!

 

Det finns en kille från Sandviken, Kent "Fiskekrängarn", som jag besöker varje år. Han har begagnade och nya fiskegrejor i mängder, hur mycket som helst! Jag älskar att rota i hans lådor och jag brukar köpa på mig några rödingblänken varje år, gamla, udda blänken som inte säljs längre.

Idag köpte jag ett par ul-rullar till mina pimpelspön för en spottstyver, och ett par blänken förstås!

 

Jag gick och rotade och kikade i skrotlådor hela förmiddagen, träffade kompisar, åt varmkorv, gick och kikade på finbilsparkeringen där det var hundratals vackra veteranbilar och bara njöt.

Detta är en av årets höjdpunkter!

 

 

 


 

Timmerbänk

2017-09-01

Jag var till svågern Mattias idag för att kika på hans fina timmerbänk han har gjort till byalaget i Rupstjärn.

Han har timmrat ett 3 meters bord/bänk inne på logen, slipat och lackat den ett flertal gånger. Mitt på bordsskivan har han borrat ur och knackat i rundstav så att det står Rupstjärns byalag, det blev riktigt snyggt.

Nu ska han skruva dit ett par halvstockar som stolpar till det tak han ska göra. Sedan ska bänken fraktas ner till tjärnen i byn så att alla kan utnyttja denna vackra timmerbänk!

 

 

 


 

Storsik och ormvråk

2017-08-30

Jag var till en större öringsjö idag för att testa öringen. Det blåste en hel del när jag kom dit så jag satt mig ner och drack lite kaffe medan jag väntade på att vinden skulle mojna.

 

När klockan närmade sig sju på kvällen så blev det ganska stilla på vattenytan och längre bort efter kanten såg jag några sippvak. Jag smög mig dit och kastade ut.

Efter en liten stund sög det i. Jag kände direkt att det inte var en öring. När jag skulle håva fisken fick jag med min stora förvåning se att det var en sik! Va kul, en storsik, det är inte ofta man får en sån!

 

Jag drack en kopp kaffe till och när jag satt där fick jag se en stor rovfågel som kom flygande rakt emot mig. Den vek av lite och landade i en tall. Det var en ormvråk och den hade förmodligen inte uppmärksammat mig. Jag lyft försiktigt upp kameran och lyckades ta ett par foton på den fundersamma vråken.

Han tittade grymt på mig och sedan gav han sig av innåt skogen. Det var en härlig upplevelse.

 

Någon öring blev det inte denna kväll, vinden tilltog och det mörknade fort så jag gav upp och åkte hemåt, lycklig över att ha lurat en storsik till hugg!

 

 

 


 

Spöket 2.0

2017-08-25

Idag blev ett par nya uppgraderade spöken klara inför vinterns öring och rödingjakt!

Dessa två har jag lackat undersidan på också. Den gula har orange undersida och tvärt om på den andra. De är lite större än de andra minispöken jag har gjort och har en fantastisk gång i vattnet.

Nu är det bara att vänta på snö och is så jag får ut jaga större öring med dessa öringkillers.

 


 

Hemligån

2017-08-20

Hemligån, min drömå!

Idag vandrade jag till min hemligå på finnskogen, det blev ett riktigt äventyr!

Det började med att jag for upp till min stuga och kikade till den, sedan styrde jag kosan mot drömån. Mil efter mil lades bakom mig, och till slut kom jag till vägs ände. Parkerade fiskecaddyn och tog riktning mot hemligån.

 

Jag tänkte att jag skulle ta mig dit en gång innan björnjakten som drar igång i morgon.

Jag gick och hoade och pratade högt ifall att det skulle vara någon björn i närheten.

Stigen är otrampad, knappt synbar. Ibland sugs den upp av blåbärsris och ljung, försvinner helt ibland för att sedan komma igen bland stubbar och sten.

Den går i kanten av en blötmyr, vidare på fast mark rakt in i vildmarkens orörda rike!

 

När jag hade vandrat en lång stund över vindfällen och mossiga stenblock brakade det till vid ett par granar framför mig, jag höll på att skita på mig! Det var ett helt gäng orrar på marken som flög upp i träden omkring mig!

Jag smög mig närmare dom, tänkte jag skulle kunna ta några foton på dom. De var inte direkt rädda men de flyttade sig en bit hela tiden, och det var en massa grenar ivägen hela tiden så jag fick inga bra bilder på dom.

Älgspillning på marken, den ligger i täta hopar, blank och färsk. Jag stannar och lyssnar, inte ett knäpp. Här har jag sett björnspillning förr!

 

 

Efter en bra stund av traskande i tät vegetation skymtade jag min drömå. Skogen öppnade sig och ån möter mig med utfallen gammelfura och annat bråte.

Jag smög sakta nerhukad fram mot ån, tog av mig ryggan och satte mig ner för att spana ut över den trolska ån.

Den slingrar sig lugn och blank, men också porlande och vitskummande. I kanten av strömfåran vid videöverhänget där står de största öringarna. Men de är skygga, mycket skygga!

 

Jag smyger mig närmare och sätter mig ner, för att se och för att njuta av den ljuvliga tystnaden som infinner sig vid ensamhetens å.

 

Plötsligt ser jag en liten skugga som likt ett streck pilar över ån mot andra sidan. En öring, men en liten sådan!

Inte en mygg, men jag känner knotten emellanåt!

Ån känns övergiven sen långt tillbaka, och öringen glömd och övergiven av alla, utom av minken kanske.

Korpen har sett mig och dess sträva rop ekar, argt och skrällande.

 

Jag halar fram mitt splitcanespö och viftar försiktigt ut min nattis. Jag har knytit på Knasen, en liten nattslända som jag har haft mycket bra fiske med. Den kom till på åttiotalet över en kaffegök!

Linan rätar ut sig och jag tar hem Knasen med korta ryckiga drag snett över ån. Ett nytt streck skymtas över stenbottnen, det var en mindre öring som blev skrämd!

 

Jag backar och smyger vidare nedhukad till en böjd gran som lutar sig över vattnet. Lägger ut Knasen vid en sten och drar den sakta mot mig.

En öring stiger och suger i sig nattisen. Öringen blir tokig. Han hoppar och rullar och far, han rusar så linan fräsande skär genom vattnet. Öringen går mot botten, söker skydd bakom stenar, tills han kommer vickande på sida, helt utan kraft, mogen för håven. Ja, håven ja! Den hade jag glömt i bilen. Men öringen var så pass trött att jag kunde ta ett nackgrepp på den och hiva upp den i blåbärsriset!

Det var en hyfsat stor och mycket vacker öring som låg där i riset, alldeles svart och med röda stora prickar. Jag knyter näven och knackar den, en mörkt röd, nästan svart blodsrand söker sig ner i den gråvita renlaven.

 

Vinden tilltar och jag sätter mig under en gran och tar fram kåsan och häller upp kaffet, tar en macka och bara njuter av tillvaron.

 

Efter en bra stund av slöande tycker jag att jag är nöjd för idag. Jag bäddar in öringen i doftande björklöv och lämnar drömån och börjar min vandring hemåt.

Nu kunde jag skymta stigen, som en svagt slingrande linje, mossan var nedtrampad av mina spår.

 

Vid hyggeskanten skrämmer jag en älg, den rusar iväg så att riset ryker all väg. Jag hinner få upp kameran och lyckas ta ett par foton innan den försvinner in i den risiga granskogen.

Jag stannar upp och lyssnar, jag kan höra älgens knak och brak långt där inne i gammelskogen.

Jag är alldeles svettig och slut när jag kommer fram till bilen, men lycklig över att få tillbringa en dag i tystnadens skog!


 

Skorstensmurning

2017-08-19

Jag och min far var i stugan idag och lagade skorstenen. Det hade lossnat lite cement på sidan av skorstenen så att det hade läckt in lite vatten vid dörrposten.

Jag fuktade skorstenen och lade på murbruk och det blev slätt och bra. Nu är det bara att hoppas på att det är tätt också!

 

 


 

Havreätande älgtjur

2017-08-18

Jag har spanat på en älgtjur flera kvällar i ett par veckor. Älgtjuren håller till i en skogsdunge mitt på en åker på dagarna, alldeles nära där vi bor.

Prick klockan nio varje kväll tittar han fram i buskarna, han står helt blickstilla och bara lyssnar och tittar i minst en kvart. Sedan går han sakta ut i havreåkern och betar. Det är en stadig tjur med sju taggar och ett stort hakskägg.

En kväll då jag spanade på älgen, kom det ut en råbock mellan mig och tjuren, och sedan kom det en katt och smög framför den! Det var en otroligt stor och vacker måne den kvällen så jag försökte ta några foton men det var lite för mörkt för att bilderna skulle bli bra.


 

Öringjakt med sällskap

2017-08-07

Jag gungade fram med min caddy bland de dimhöljda bergen tidigt på morgonen. Jag åkte och åkte på knagliga skogsvägar, tycktes aldrig komma fram.

När jag sedan skulle ta mig till den lilla vackra vildmarkstjärnen så fick jag vandra i en hemsk blockterräng. Jag tog det lugnt och satte mig att vila på en flat sten med utsikt över den fina öringtjärnen.

Det var en stilla vattenspegel som mötte min blick, inte ett vak så långt ögat nådde. Jag smög mig ner till vattnet och då knorrade det till bredvid mig. Ett par änder kom fram till mig, helt orädda! De pratade med mig med ett svagt joller hela tiden, och jag svarade så gott jag kunde.

Medan jag spejade ut över tjärnen åt jag min frukost och änderna stog alldeles bredvid mig hela tiden. Jag sträckte fram handen med lite bröd och de åt ur handen på mig! När de hade fått lite macka så putsade de sig och la sig bredvid mig och sov!

Jag hörde ett vak någonstans, det var en bit ut, det vakade igen och nu var det närmare.

Jag vallade min fluga, "Midnight Light" mellan tallstammarna och fick ut den mot vaket. Efter flera kast utan resultat satte jag mig igen och väntade. Änderna sov fortfarande bredvid mig!

Ett nytt vak ännu närmare. Jag smög ut på en sten och fick ut den lilla streamern alldeles vid vaket. En virvel och sedan stramade det till i linan!

Jag satte ett perfekt mothugg och öringen gick direkt mot botten. Nu vaknade änderna och jag blev ljudligt påhejad av dem i min fajt med öringen.

Det var bra fart i öringen, men som till sist fick ge vika för spöets spänst! När jag skulle håva öringen så gjorde den ett sista försök att nå friheten. Den hoppade ur håven och ner i vattnet igen, men jag lyckades sträcka ut håven under den och jag kunde lyfta upp en mycket vacker och storprickig öring!

Min lilla streamer, " Midnight Light" gjorde det igen, den är helt suverän! Den är gjord så att den påminner både om en nattslända och ett fiskyngel och färgen är som en sen solnedgång i sommarnatten!


 

Classic Car Week

2017-08-05

Annika och jag lämnade Molly vid veterinären klockan 8 på torsdags morgonen, hon skulle sövas och rensa munnen från tandsten. Vi hämtade henne efter ett par timmar och de hade varit tvungna och dra ur en bakre tuggtand, det var en spricka i den. Så det var en groggy och moloken hund vi hämtade. Nu har hon repat sig och är som vanligt igen!

 

Efter detta åkte jag till Rättvik och CCW på cruising. Jag kom inte dit förrän i tolvtiden, men fick ändå den parkeringsplats jag brukar ha, ovanför ån med utsikt över hela Rättvik. Det var bara och öppna bakdörrarna på caddyn och ställa ut bord och stol och sätta sig och insupa den härliga atmosfären. Det var redan massor av fina bilar på stan.

 

Senare på eftermiddagen var det dax för de 300 utvalda finbilar att åka cruisingrundan runt flera byar omkring Rättvik och sedan in i centrum. Där åkte de på gågatan med tusentals åskådare och en speaker som stannade en och en för att prata om och kring bilarna. Det var otroligt vackra originalare, customs och roddar som visade upp sig på bästa sätt! Jag gick där och njöt och träffade många trevliga vänner!

 

Mina ögon fastnade speciellt på en orangelackad Chevelle Malibu SS med kompressor, dagens absolut snyggaste och häftigaste bil! Det var otrolig finish på bilen och så hade motorn den där speciella kompressorgången, den liksom pulserar sig fram på tomgången. Den hördes över hela stan! Jag fick välmående rysningar i hela kroppen!

 

 

Det blev en lyckad dag, trots Mollys tandurdragning. Varmt och vackert väder och tusentals snygga bilar. Jag åkte inte hem förrän framåt småtimmarna!


 

Sågmyra Custom Car and Bike Show

2017-08-02

Albin och jag åkte till Sågmyra idag för att kika på lite fräcka roddar och customs. Sågmyra är ett litet samhälle mellan Falun och Rättvik i Dalarna. Förr kretsade allt i Sågmyra runt den stora yllefabriken, som nu är nedlagd.

Det var vid yllefabriken som customutställningen var. Inne i fabriken var det otroligt snygga custombikes och extrema custombilar, dyra leksaker!

Utanför var det många fräcka hotrods, ratrods och customs, och det fortsatte att komma flera hela tiden. Det är bara någon mil ifrån Classic Car Week i Rättvik, så det var många som passade på att besöka Sågmyra med sina skapelser!

 

Albin hittade sitt drömåk, en grönmetallic 30-tals hotrod med trippelförgasare!

 

En nybyggd "Gasser",Cheva-51 Delivery, med kompressor visade upp sina muskler på en inhängnad asfaltsplan. En fullrytburnout med öppna hedders som varade hur länge som helst tills det inte var något kvar av sulorna, till folkets jubel!

 

En annan grym ratrod var en taksänkt, droppad, slammed Tudor med stor Dodge dieselmotor.


 

Vallat och klart

2017-08-01

Jag hittade ett par gamla handgjorda skidor och stavar på auktion i söndags. De ser ut att vara väldigt gamla och de är mycket välgjorda! Stavarna är täljda och som dubb är det islagen en smidd spik.

 

Jag har länge tänkt att hittar jag ett par gamla åldriga skidor så ska de upp på väggen, och så blev det! Jag monterade upp dem med mässingskrok på väggen i stugan. Det hela blev väldigt läckert!

 


 

Nya Svärdsjöfilmen

2017-07-31

Kolla in nya Svärdsjöfilmen, This is Svärdsjö, en mycket fin film!

Musiken av Petra Mases är grym, så vrid upp volymen och njut av min vackra hembygd, Svärdsjöbygden!

https://vimeo.com/208760086


 

Kusin Fredriks fina Chevelle Malibu SS

2017-07-27

Jag och Albin åkte till min kusin Fredrik i Stora Skedvi idag och kikade på hans otroligt fina Chevelle Malibu SS från 1966.

 

 

Han har renoverat i omgångar under flera år och bilen håller nu utställningsklass!

 

 

Motorn är en smallblock på drygt 500 hk!

 

Allting på bilen, både invändigt och utvändigt är i toppskick!


 

Falu Cruising

2017-07-26

Idag var det dax för Falu Cruising, faluns häftigaste arrangemang!

 

 

Jag åkte in till falun i sextiden och det var redan en massa finbilar på stan. Där träffade jag kompisen Bengt med sin otroligt fina A-Ford Coupe från 1930.

A-Forden är renoverad i USA, men Bengt har gjort en hel del på den också.

 

 

 

 

Vi drog igång åket och for iväg ner på stan. Vi tuffade på i kön med alla andra finbilar. Vi fick nummer 630, men senare på kvällen var det säkert över tusen snygga veteranbilar på stan!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det var en varm och skön kväll och solen tittade fram senare på kvällen.

Invändigt är bilen som ny och vi satt skönt på den nystoppade soffan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Det var många fina hotrods, den ena snyggare och fräckare än den andra!

 

 

 

 

 

 

 

Vi cruisade runt i 4-5 timmar och bara njöt och insöp den härliga atmosfären, bilen gick som en dröm!

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi hämtade upp Bengts fru och hennes kompis senare på kvällen, de fick sitta i svärmorsluckan. Sedan tuffade vi vidare i natten...

 

 

Det hela blev en jäkligt rolig tillställning för oss, men sent på natten så blev det en otäck krock mitt i cruisingen på stan. En tjej i en muskelbil gjorde en burnout och fick kast på bilen och körde med hög fart över på motsatt körfält och krockade med en mötande bil, en barnfamilj! En tredje bil blev också inblandad. Sex personer fördes till lasarettet! Tragiskt!


 

Löjlek och abborrfiske

2017-07-26

Vaknade i femtiden, tidigt som fan. Det var alldeles vindstilla när jag gick ut med Molly. Då bestämde jag mig att åka ut med båten och prova abborren. Löjorna leker för fullt just nu!

På med kaffehurran, bredde några mackor, plockade ihop UL-spöet, två pimpelspön, bensindunken och på med båttrailern på caddyn, sedan bar det av.

Jag åkte ner med båten på Svärdsjön. Motorn startade på andra försöket efter att ha stått hela vintern!

Det var lågt vattenstånd i sjön så jag fick se upp för stenar där jag åkte. Jag for upp till sundbron och förtöjde där. Löjstimmen var enorma, det bara kokade i vattnet.

Jag provade med balansare, vertikalpirk, små spinnare och jiggar men abborren var trög. Jag fick ett gäng mindre abborrar men ingen riktigt stor.

Jag måste ut och prova igen någon dag då det är varmare!


 

Guidning i stilla vatten

2017-07-25

Igår kväll guidade jag stockholmskillen Felix igen. Vi åkte till en fin regnbågstjärn.

Det var varmt och ganska vindstilla när vi kom dit. Vi tog oss ut till en ö där vi gjorde läger.

Felix började med ett litet skeddrag i rött och vitt med svarta prickar på, och efter fem kast kände han en stöt i spöet. Kasta på samma ställe igen, sa jag åt honom. Några vevtag, ett kort vevstopp, och plötsligt hugger en regnbåge hårt som bara den.

Felix hojtar, nu har jag en! Jag gick efter håven medan Felix kämpade med bågen.

Efter en hård kamp håvade jag bågen åt Felix och lyckan var gjord!

 

Nu började det att lugna av och flera fina bågar var upp och visade sig.

Jag hade en fluga med guldskalle på. Det vakade till alldeles utanför mig så jag slängde dit min fluga och det högg direkt. Det var en stor båge som gick till väders, men den lyckades ruska lös flugan!

Vi förbannade det hela! Nu knöt jag på en kastkula med fluga åt felix.

Vi hade bågar välvande efter flugan gång på gång, men de tog inte. Jag knöt på en mycket bra regnbågsfluga som jag tillverkar, "Midnight Lightning", den brukar vara jäkligt effektiv! Den stripar fint i ytan.

Jag kastade långt ut och på en gång small det på en fet regnbåge! Det blev en härlig fajt, fullt påhejad av Felix!

 

Vi hade flera i närheten men vi lyckades inte lura någon av dessa. Det blev sent, det började blåsa och vaken upphörde så vi packade ihop och begav oss nöjda hemåt.

 


 

Flugfiskekurs och guidning i strömmande vatten

2017-07-23

Här om kvällen hade jag en flugfiskekurs och guidning med Felix, en mycket fiskeintresserad stockholmskille. Han var nybörjare och hade skaffat ett flugspöcombo, Redington, innan han skulle hit till dalarna, ett riktigt bra combo.

Felix hade tjuvtränat dagen innan så han hade fått en blåsa i handen. Han var riktigt bra på att kasta. Vi gick igenom kastteknik, flugval, allt man bör tänka på vid ett strömmande vatten, och han sög i sig som en svamp! Det var lågt vattenstånd i strömmen, men vi provade alla bra ståndplatser i poolerna och fiskade oss nedströms. Vi började med en streamer för öring, men de var lite tröga i värmen, så vi bytte till en liten harrfluga. Direkt tjoade Felix till och där satt den! Men det var en abborre, men Felix var glad!

Jag hade en fin öring på, men när jag skulle lämna över spöet åt Felix för att han skulle få drilla den så slet den sig!

Vi vandrade sedan till ett annat strömparti och där hittade vi harrarna! Felix drog där sin första harr, en liten men i alla fall en harr! Vi fiskade till sent på kvällen och Felix var mycket nöjd och flugfiskebiten för livet!


 

Svartnäsdagen

2017-07-22

Annika och jag åkte till Svartnäs idag, en by mitt på finnskogen.

Varje år arrangerar Svartnäsborna Svartnäsdagen med diverse intressanta företeelser.

 

Klockan tolv var det tändning av kolmilan och lite senare var det dax för "Ockôn som helst" att äntra scenen. Det är ett glatt gäng spelkompisar till mig som spelade Svartnäslåtar efter Erik Björkman.

 

I Folkets Hus var det en fotoutställning.

 

 

 

Bredvid kolmilan hade de byggt en tjärdal, där man utvinner fin tjära som man kunde köpa.

 

 

Det serverades kolbulle m.m. Det var hantverkare, varav ett helt gäng träsnidare som snidade mycket fina alster. Trollkarlen Mr. Udd trollade för barnen.

 

Bruksvandring med färdledare Örjan Hamrin, med start vid Gnisterhuset.

 

 

 

Det var också en fantastiskt duktig motorsågsskulptör, Thorvald Söderblom, som sågade ut en kvinna hållandes en fågel.

På kvällen skulle det bli Jazzkonsert i Folkets Hus.

 

 

 

Efter att vi hade besökt Svartnäsdagen åkte vi till stugan och grejade lite, bland annat så tömde vi mulltoan. Vi fikade och hade det skönt i solen. Eftersom det är så lite vatten i sjön nu så kunde Annika rensa botten vid badstranden från stora stenar, så nu är det slätt och skönt åt fötterna när vi ska springa i och doppa oss efter bastubadet. Det är ju så kallt i vattnet i år så man måste nog basta först innan man kastar sig i sjön!


 

Renovering och uppgradering av den gamla fältässjan

2017-07-21

Jag har haft en fältässja och ett städ vid bondgården hos svärfar i många år. Där har jag smitt en hel del, men nu har det legat nere ett tag.

 

 

Fältässjans gjutjärnsfläkt var trasig när jag köpte den, så jag monterade bort den, svänghjulet, axeln och trampan. Tanklös som jag var slängde jag bort dessa gamla dyrbara prylar och ersatte dem med en gammal dammsugare som jag vände och använde som fläkt!

Det fungerade aldrig riktigt bra, så därför har det hela legat på hyllan ett tag.

 

 

Nu har jag hämtat hem ässjan och städet och påbörjat en renovering och uppgradering av ässjan.

 

Jag har funderat och funderat och jag tror att jag har klurat ut en bra lösning.

 

 

Jag började med att kolla upp vad jag skulle ha för rör, mätte längd och vinkel på dem. Avloppsrören tål 70 grader, jag har placerat dom på tryggt avstånd från värmen. Skulle det bli för varmt åt rören så sätter jag en skyddsplåt emellan.

Plattjärn till stag hade jag redan hemma.

 

 

 

 

Jag har kollat på en massa olika fläktar, och det slutade med att jag valde en 12 volts motorrumsfläkt till en båt. Kapaciteten är 3,45 kubikmeter/minuten, och det är alldeles lagomt med luft till ässjan.

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag sparade originalspjället och askdumpen och svetsade på ett rör där gjutjärnsfläkten hade suttit, och på det röret gjorde jag ett spjäll som kan stänga av luften helt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag var klar med alla rörböjar, och monterat dit stagen som håller upp det hela så tillverkade jag ett till spjäll med vilket jag kan reglera luftmängden med knäet om jag så vill.

 

 

På så sätt har jag tre olika spjäll att reglera luftflödet med. Skulle inte det vara nog så monterar jag dit en varvtalsregulator på 5 A.

 

 

 

 

 

 

Sedan kapade jag av de gamla hjulaxlarna och svetsade dit nya med rätt mått för hjulen, jag svetsade även dit nya stöd fram så att ässjan skulle bli stadig.

 

Jag drog elkablarna och monterade en strömbrytare nära till hands framtill på ässjan.

 

 

När jag hade gjort klart och lackat stagen, tillverkade jag en kolskyffel och en askkara.

 

Nu har jag provat ässjan och den fungerar klockrent, så nu är det bara att sätta igång att smida!


 

50-tals rock i kyrkan

2017-07-20

Jag och Annika åkte till Envikens gamla kyrka där det var musikafton i kväll.

 

Ulf Back med vänner skulle spela 50-tals rock i kyrkan. Hela kyrkan fylldes med folk i alla åldrar.

 

 

 

 

 

Alla var jäkligt skickliga, Stefan Nykvist på piano var enastående och en tjej från USA som sjöng mycket bra. Hon är här i Enviken för att spela in en skiva, med det tidstypiska 50-tals soundet som de är kända för att få fram i Enviken.

 

Det blev ett riktigt röj i kyrkan, de spelade så att taket höll på att lyfta!

 

 

 

 

Efter sista låten så slutade inte folkhavet att applådera och vissla så de fick komma in och spela två låtar till i värsta Jerry Lee Lewis stil, fult ös! Det var skitbra!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utanför kyrkan träffade jag kompisen Bengt som hade åkt dit i sin grymt fina hotrod!

 


 

Flaggstången på plats

2017-07-15

Idag skulle flaggstången upp vid stugan. Det var en mycket solig och vacker dag, över tjugo grader varmt.

 

Jag, Annika och Molly var först på plats, strax efteråt kom min far och mor. Emil, Fia och Albin kom senare på dagen för att fira att flaggstången var rest.

 

 

 

Jag fick idèn till göra en flaggstång då jag skrotade en tamburmajor, kulan kommer från den. Jag började med att skruva dit kulan, sedan sågade jag av stången i rätt längd.

 

Men när jag skulle skruva dit linöglan längst upp på stången var den alldeles för lång och stor. Det var bara att sätta sig i bilen och åka hem och hämta en mindre, kortare ögla. Det tog en timme, men vad gör man inte för att det ska bli bra!

 

Vi fäste linan i öglan och lyftade dit stången på plats.

Min far höll i och Annika och min mor kollade från alla håll och med vattenpasset att stången blev rak, medan jag skruvade fast den.

 

 

 

Sedan var det dax att fira upp vimpeln. Det hela blev mycket lyckat, alla blev nöjda.

 

Gänget som kom senare tyckte det var mycket välkomnande med flaggstången!

 

 

 

 

 

När vi skulle till att åka hem så fick vi besök, så vi blev kvar en bra stund till på kvällen, mycket trevligt!


 

Finnbacka

2017-07-11

Jag hade tänkt i många år att åka upp till Finnbacka på hantverkskvällen som de anordnar i juli, och i år blev det av.

 

 

Det är en mycket vacker by som ligger högst uppe på ett berg norr om Bingsjö. Tittar man ut över de blånande bergen kan man skönja siljan i fonden.

När man kommer upp för den långa backen så möts man av en stor majstång, en lada och ett litet tun som kallas för vall´n. Härliga sommarängar, röda fina stugor, små grå stugor, bystuga, kor och en liten sjö.

 

 

 

Jag trivs att gå där och strosa, sitta vid vall´n och dricka kaffe och insupa den friska luften från finnskogen, det är alldeles tyst sånär som på svalornas somriga pipande.

 

 

 

Min farmor Emma var från Finnbacka och min far är född i köket där hans morfar och mormor, Gustav och Kjerstin Lång bodde. Farmors syster Astrid bodde i stugan under sommar halvåren ända tills hon blev för gammal. Stugan fanns kvar i släkten ända tills för tio-femton år sedan, då såldes den och blev sommarstuga. Nu är den såld igen till någon som har sin mor från Finnbacka, stugan är nu renoverad och påbyggd.

 

Jag var där en del när jag var liten och vildmarkskänslan av finnbyn sitter i än.

 

Pappas morfar Gustav Lång hade en näververkstad i den lilla röda timmerstugan bakom huset på gården, där han tillverkade en mängd olika näverföremål och sålde. Farmor Emma lärde sig hantverket och hon har lärt mig en hel del om näverslöjd.

 

 

 

Jag gick och fotade och njöt av tillvaron, sedan gick jag upp till bystugan där det var hantverkskväll. Där träffade jag både släkt och vänner.

Finnskogsföreningen var där och sålde böcker, kartor m.m. Det bakades tunnbröd och det var diverse hantverkare som ställde ut sina alster. Knivmakare, vantstickning, keramik, tovning, tillverkning av mossmattor, luffararbeten, getost, det gjordes och såldes kolbullar m.m.

 

Det mest intressanta var mötet med smeden. En tjej som var mycket duktig på att smida. Eftersom jag har smidit en hel del själv så pratade vi mycket och länge om hantverket!

 

Nu blev jag sugen på att ta upp smidandet igen, jag har ju ässja, städ och alla verktyg så det är ju bara att köra igång!


 

Bingsjö spelmansstämma

2017-07-05

Spelmansstämma i Bingsjö, det är sommar för mig. Att spela hela natten tills solen börjar kisa fram bakom bergskammen, det är helt magiskt.

Halv ett gick startskottet för den traditionella sillunchen med alla dess tillbehör, där det blev en hel del sång och skratt! Instrumenten kom upp och det blev massor av spel, tjo och tjim! En fantastiskt rolig tillställning i glada vänners lag! Efter detta kalasandet gick jag och Karin och besökte "Bjursträsket". Bjursingarna var i full gång med spelandet.

Jag hade systemkameran med och fotade en hel del under det här dygnet. Det kanske utmynnar i en svartvit fotoutställning framöver.

Det var en ganska kall afton, det märktes på antal besökare, det var bara ca 7000 personer där i år.

När klockan var tjugo i åtta var det vår tur att äntra den stora scenen med dansbanan. Vi hade Staffan från "Östen med resten" på bas, jäklar va bra han är! Det blev en bejublad dansspelning. Vilket ös det var! Fan va roligt det var!

Efter den hejdundrade dansspelningen drog vi i oss hamburgare och öl i massor, sedan blev det en jädrans massa spelande här och där.

Det var en helt magisk kväll, jag tog mängder med foton i solnedgången.

I elvatiden gick vi till Åke och spelade i hans kök tills solen gick upp! Vi var som mest tio till femton personer som trängdes i köket och spelade polskor, schottisar, valser m.m. Ett helt gäng ungdomar från Etno lägret kom och spelade med oss framåt småtimmarna, skitkul!

Jag somnade en halvtimme i min caddy som för tillfället var konverterad till husbil, men det var så jädrans kallt (1 plusgrad) så jag gick upp och fortsatte spela!

Framåt förmiddagen åkte jag upp till den högt belägna byn Finnbacka, där min far är född. En mycket stilla och rofylld plats. Jag satte mig ner och såg ut över vyerna, fotade, fikade och bara njöt av tillvaron.


 

Dagen då jag överlistade den "gamle" på finnskogen. Storöringen, urkraften!

2017-06-28

Jag såg på väderleksrapporten att det skulle bli en mellandag med en vind på bara en till två sekundmeter, sol och varmt. Det har ju varit så ostadigt väder ett tag nu så jag tänkte, nu eller aldrig ska jag försöka ta mig till den förtrollande vildmarkstjärnen långt upp på finnskogen någonstans i gränslandet mellan dalarna och hälsingland.

Jag försöker besöka denna vackra plats några gånger om året. De gamla vridna martallarna bildar en ståtlig inramning av den trolska öringtjärnen, en plats av oerhörd frid.

 

 

Jag for iväg tidigt på morgonen, jag hade en sån där gokänsla i magen, idag kan det bli bra, riktigt bra, tänkte jag! Jag körde in bilen i skogssnåret och började vandringen till den trolska, förväntansfulla ödemarkstjärnen.

Det var varmt, slitsamt att vandra med vadarbyxorna. Packningen bestog av kameraryggan med kamera, kikare, kaffe, vatten och gomackor, midjeväska med en massa vulgataimitationer plus en del annat fluggodis, fiskeväst, spö och håv. Svetten lackade i ansiktet och broms och mygg gjorde tillvaron besvärlig.

Men snart kunde tjärnen skönjas mellan grova gamla stammar som har karaktären av orörd och ursprunglig vildmark. Det drog en lätt bris över vattenytan, två lomar dök och fiskade där ute. Det var som en vacker sommarsaga!

 

 

En sädesärla satt på min sten när jag kom fram, hon gjorde matsökande lovar därifrån. Jag gjorde läger, hinkade kaffe, satte mig med kikaren och kikade ut över vattnet. Inga sländor just, det var lite för tidigt än.

 

 

Timme lades till timme, och vid elvatiden lugnade det av och några sländor kom drivande mot mig. Skira och läckra rider de på vattnet med vingarna högt upplyftade.

Jag hörde ett tungt tumlande plask. Jag vänder mig om och där, en fisknos blir synlig och det sköna slurpande ljudet hördes. Öringen gick fint och plockade slända efter slända men tyvärr utanför kastavstånd.

Jag fikade och njöt av tillvaron. En hökuggla pep ivrigt innefrån skogssnåret en bit bort.

Jag smög efter stranden och la ut några kast vid lämpliga ställen, men ingen öring ville ta.

 

 

Sakta och försiktigt vadade jag ut till min sten och vid tvåtiden drev det in några molntappar och det blev helt spegelblankt. Från stenen kunde jag se botten, varje sten, varje grop.

Nu hörde och syntes det vak överallt på tjärnen, några riktigt tunga slurpningar ganska nära mig!

Med ett högt bakkast fick jag fart på min slända. Inget händer! Det är bara några små försiktiga sippningar på ytan nu, kanske abborre!

 

 

Väntan, väntan, förtvivlan, men så plötsligt! Min slända sugs ner i ett djupt plums och en stor öringstjärt slår i ytan så vattnet stänker långväga! Men sländan ligger kvar på ytan, Jävlar, den missade! Ett stort öringgap slog åter igen över min slända, som fick vattenytan att öppna sig! Öringen välver om och tar hårt och brutalt!

Jag lyfte spötoppen och gjorde mothugg! Mothugget utlöste en urkraft som inte var av denna värld! Jag fick hålla i mig för att inte ramla av stenen. Öringen satte raketfart rakt ut och rakt ner mot djupet! Hela linan och en del av backingen går ut så det bara skriker i rullen innan jag får stopp på honom!

Nu blir det en lång och tung kamp. Jag känner att flugan sitter bra i gapet på honom. Han tar fart ännu en gång och drar ut hela linan, nu börjar det bli svettigt!

När jag har honom bara någon spölängd ifrån mig, skjuter han upp ur vattnet i ett metersprång, silvrig och guldgul med böjd kropp och spända fenor. Nej,nej,nej, bara flugan sitter kvar! Helvete va stor den var!

Öringen går iväg runt stenen så linan fräser i ytan, vänder och går till väders igen i ett högt hopp, landar på sidan i en kaskad av vatten.

 

 

Efter tio till femton minuters kamp har jag honom framför mig, det vita munbrosket lyser till invid stenen. Öringen gjorde en sista kraftansträngning i ett försök att gå på djupet men jag såg att han var redo för håven. Den magnifika öringen gled fint in i håvgarnet och jag kunde lyfta upp en grym storöring! Jag skrek ut min lycka så det ekade i skogen!

Jag vadar in till stranden och sätter mig ner. Ser på öringen, den är likt en sällsam hägring, vild och idyllisk! Vilken öring, vilka färger, och den tog två gånger på min slända, helt magiskt!

Jag andas ut, dricker kaffe, tanken blir fri. Jag väger öringen och vågen stannar på 3,6 kg! Den mäter 65 cm och är bred som en handflata över ryggen! En drömfisk! Mitt personbästa!

 

 

Jag stannar kvar till sextiden och lyckas få på en kiloöring som jag brottas med ett tag innan den kliver av alldeles vid fötterna på mig! Det börjar snålblåsa och jag packar ihop och börjar traska hemåt, bärandes på min livs öring!

 

 

 

Vilken fantastisk dag det blev, jag hade det på känn. Vilka öringar jag har sett vakandes, mitt på finnskogen, mitt i vildmarken!

 

Jag älskar finnskogen!


 

Jättekastet "Böls kyrka"

2017-06-26

Jag tänkte jag skulle göra en lätt finnskogsvandring idag, så jag packade kaffe och lite fikabröd i kameraryggan och for upp på finnskogen på förmiddagen. Idag var det 17 grader och sol med lite moln, men när jag kom upp på skogen så kom det en regnskur.

 

Jag åkte först till "Böls kyrka". Det var inte så långt att vandra, jag tog det lugnt och höll ögonen öppna ifall jag skulle få se något vilt! Jag hade både kikare och kamera med mig. Förra året då jag och Annika var dit så var det massor med älgspillning och ett flertal högar med björnspillning! Men idag såg jag ingen spillning alls.

"Böls kyrka" är ett stort jättekast, och det ser ut som det står och lutar. Ser man det från andra sidan ser det ut som att smalaste delen är nertill! "Kyrkan" är drygt tolv meter hög!

Jag tog ett roligt foto där det ser ut som jag håller på att stötta upp stenen. Jag har ett foto sedan jag var liten då jag också står och stöttar upp den.

 

 

Sedan fortsatte jag vandringen mot Alderris stenen. På väg till Alderriset vandrade jag förbi en jordkula. Ett gammalt finnpörte från urminnes tider. Inuti var det två britsar efter långsidorna och ett litet fönster på ena kortsidan, och en eldstad i den andra kortsidan. Den fina långsmala stenen över eldstaden, den som håller upp allt, kallas för bölås sten, fick jag höra av en gammal gubbe. Utsidan bestog av jord och torv och en trädörr.

Jag satt mig utanför och fikade, det var alldeles tyst i skogen förutom en korp som hade hyss för sig en bit bort.

 

 

Alderris stenen är ett flyttblock som ser ut som ett stort skepp. Ena änden på stenen står lutad på en annan sten så att det blir som en grotta under.

 

Det finns ett flertal mycket stora flyttblock, jättekast som de kallas, här på finnskogen. De är hitfraktade av inlandsisen för cirka tiotusen år sedan!

 

Det är fantastiskt att vandra i den vackra och vilda finnskogen, det finns massor att upptäcka.

 

 

 


 

Midsommarnatt i vildmarken

2017-06-24

Min far och jag hade suttit och spelat fiol under dagen, så jag väntade till femtiden innan jag begav mig upp på finnskogen till den vackra öringtjärnen, det blåste en del men jag trodde att det skulle ge sig. Kompisen Tommy och hans brorsa hade varit där sedan förmiddagen, men de hade inte känt eller sett något, knappt någon slända!

Jag rodde ut och fick omgående en riktigt stor abborre. Nu lugnade det av och det kom upp lite sländor här och där, men inget vak!

Det rasslade till i buskaget och kompisen Erik från Malmö kom konkandes på sin flytring mellan trädstammarna, likt en flipperkula i ett flipperspel. Han fiskar här på finnskogen en gång per år. Det började blåsa igen och det blev kallt, iskallt! Inga sländor alls på ytan! Vi gick iland, satt oss ned och Erik berättade en härlig historia som hände för några timmar sedan, mitt på dagen då det var som varmast!

 

- "Efter många timmars körning bort från stad och arbete hade jag äntligen kommit fram! Nu väntade en av årets absoluta höjdpunkter-fiske i vild och vacker natur, semester och lugn och ro. Att komma upp till finnskogen är som att gå in i en bubbla. Tiden stannar för ett tag och ett mycket välbehövligt lugn innfinner sig!

Jag hade kommit fram till den vackra tjärnen, solen värmde skönt och det började poppa sländor lite varstans på den lätt krusade vattenytan. Måsarna kalasade på sländor men inga fiskar visade sig. Jag gick längs med stranden och förundrades av måsarnas smidighet och precision när jag plötsligt hör ett av de härligaste ljuden som finns, "slurp". Jag tittar upp och "slurp"....."slurp"....."slurp". Härligt! Jag vadar ut och lägger ut min sländimitation och det säger "slurp" igen! Den så lugna vattenytan bryts av vattenkaskader och en tung dragkamp tar sin början. Efter en bra stund av tjurande ger fisken med sig och jag kan håva en fantastiskt vacker öring! Den vackra fisken mäter 56 cm och väger 2,1 kg! Vilken fantastisk start på semestern! Ibland kan fiske vara så lätt!"

 

Erik berättade med sådan inlevelse så jag glömde att jag satt och frös mitt i storskogen, mitt i vildmarken. Jag huttrade till och vaknade upp från mina inre bildsekvenser av berättelsen. Det var bara att gratulera Erik till en fantastisk öring och upplevelse! Vi konstaterade att det blir nog inget sländkalas i natt för öringen, så jag sa farväl till Erik och rodde över tjärnen till Björnmyren, drog upp båten och vandrade mot bilen.

 

Jag styrde kosan mot stugan för att vattna de blommor som jag och Annika hade planterat härom dagen. Det var bara sju grader varmt då jag kom till stugan, inte undra på att jag frös i den nordliga snålblåsten på tjärnen!

Klockan var strax efter tolv på midsommarnatten då jag begav mig hemåt från stugan. Då jag hade åkt en bit såg jag i skymningsljuset några gråa ben mot skogsfonden, de rörde på sig och fram tonar en fjolårskalv! Vilsen och nyfiken stog den kvar på vägen en bra stund innan den lunkade ner i diket och in i skogen.

 

 

Midsommaraftonen tillbringade vi i svågern Mattias loge. Vi var 18 personer som firade midsommaren med sång och glada tillrop, god grillad mat, goda drycker, kubbspel, tipspromenad och mycket, mycket mera. En av tjejerna kom i en folkabuss målad som en dalahäst! När hon körde in på gårdstunet tutade hon, och det lät som en häst gnäggade! Skit kul! Festligheterna varade långt in på småtimmarna!

En sådan bil med säng, kök och allt, skulle man ha som en fiskebil!


 

Blomlådan

2017-06-21

Nu är jag klar med blomlådan, som ska fungera som insynsskydd till soldäcket. Jag och Annika planterade blommor i den idag. Det blev blå hänglobelia framtill, röd nejlika och lila scabiosa, en slags vädd i mitten, som blir lite högre. Längst bak i lådan planterade vi kärleksört som blommar till hösten, och blå alpklematis som kommer att slingra sig fint uppåt i spaljen.


 

Rödfärgning

2017-06-19

Min far och jag var till stugan idag för att rödfärga nedre delen av altanen. Det är tre år sedan vi byggde altanen och och det impregnerade virket har nu torkat. Vi har fått en specialblandning av rödfärgen tillverkad, där de blandar i en akrylbas i rödfärgen, så den fäster på impregnerat virke! Funkar kanonbra! Nu är altanen grundad, nu ska det bara strykas en gång till!


 

Storöringsjakten

Dag3

2017-06-18

Jag och Annika hade varit i stugan och storstädat och planterat blommor hela dagen. När jag kom hem så kikade jag på väderprognosen och den visade 2 sekundmeter framåt senkvällen. Jag packade fiskecaddyn och drog iväg upp till båten vid öringtjärnen. Det blåste vitvågor när jag kom fram, jag rodde med en muddler på släp i den hårda vinden och utanför en udde kom en kiloöring som farande ur en kanon upp i luften, men missade muddlern.

Väl framme vid andra sidan tjärnen träffade jag kompisen Marcus De Zaio och John som precis hade plockat ihop tältet för att bege sig hemåt. Det kommer inte att bli nåt ikväll, det blåser alldeles för mycket, sa dom! Jag sa hejdå, och fortsatte ro till en vik där det var lä.

Vid tiotiden hände något märkligt! På tio minuter vände vinden, mörka moln svepte in och det blev helt stilla på vattnet! Det blev en massiv vulgatakläckning och efter en stund, vid halv elva började några riktigt stora öringar att frossa på dessa!

Jag hade en storöring omkring båten, som närmast fyra meter. Uppskattningsvis vägde den mellan 3-5 kilo! Den var jäkligt stor! När den gick upp var man så nära så man kunde se honom i ögonen! Den ultimata spänningen var på topp! Den stora svarta öringen gick upp och sög i sig vulgata efter vulgata i fina head and tail vak. Jag placerade min slända bland de andra, men öringen lurade mig hela tiden! Den grymt stora öringen gick runt båten och bara vinkade retsamt åt mig med den magnifika stjärtfenan!

Efter en halvtimme var det hela över, vinden tilltog, inga sländor på ytan och den stora öringen försvann ner i djupet. Det var bara att lyfta på hatten för den gamla storöringen som överlistade mig den här natten! Det är detta som kallas fiske! Sommarnatt i vildmarken, spänning, adrenalinet flödar, man glömmer tid och rum, allt bara stannar upp! I love it!


 

Fajten med den gamle

Dag2

2017-06-15

Idag tillbringade jag dagen i stugan, oljade soldäcket, eldade, åt gott, fikade och bara latade mig.

Jag inväntade kvällen och rockenfisket, och när klockan var slagen fem gav jag mig iväg upp i berget till björnmyren.

Det var en bedårande vy som möter mig när jag äntrar myren. Solen står fortfarande högt på den nästan molnfria himlen. Jag vandrade över myren till min båt, stannade upp och bara insöp atmosfären.

Ett par lomar kvarkade där ute på vattenspegeln, en trana trumpetade ut sitt vildmarksläte över myren och fiskgjuseparet pep varnande från sitt stora risbo. En gök hade fått spel, den var helt tokig, ibland lät den som en hund och ibland gick den upp i falsett!

Vilken fantastisk vidmarksupplevelse! Mitt i detta såg jag sländor som poppade upp lite varstans, det här kan bli bra, tänkte jag!

Det var redan en båt ute på vattnet då jag kom. De rodde in vid en liten vik där jag satt i min båt. De gick ur och sträckte på benen och vi pratade en stund.

Jag hade lagt ut min slända in mot gräskanten och medan vi pratade så steg en grym öring upp utan förvarning och slukade min fluga i en kaskad av vatten. Jag såg hela huvudet när den gamle tog min slända!

Jag lyfte spöet och kroken fastnade! Nu blev det en fajt med mycket tunga gungningar i spöet och jag höll emot så mycket jag vågade! De två karlarna på land applåderade och hojtade!

Nu vände öringen och drog bortåt och rakt ner mot botten, då släpper min fluga ur öringens käftar! Helvete också! Allt blir tyst, all adrenalin rinner bara av mig! Fan, den var riktigt fin, runt tre kilo!

När jag tar upp flugan så sitter det en 40 centimeters lintafs runt sländan som en loop! Öringen måste ha haft en krok i munnen, kanske var det den som gjorde att min fluga lossnade! Vem vet! Det kändes som den gamle hade varit med förr, men han gav mig en riktig adrenalin höjande fajt i alla fall!

Senare på kvällen i tiotiden kläckte det flera sländor och de som var inne bland träden släppte ut sig på vattnet. Jag jagade ett par öringar som frossade på vulgatorna, men ingen av dem lyckade jag lura till hugg. Jag rodde sakta hemåt i halv tolvtiden med en stor spent sakta släpande efter båten. Det kan av erfarenhet locka större öring till hugg! Mycket riktigt, det blev tvästopp! Men jag kände direkt att det var en gädda, de tar allt som stripar på ytan!

Nu plockade jag ihop och traskade tillbaka över myren till bilen och bara ett stenkast därifrån, när jag kom åkande på den lilla skogsvägen står det en älgtjur i diket och kikar grymt på mig. Jag stannade och hade ner rutan, tog några bilder, pratade lite med honom innan han med stora kliv lunkade in i den täta vegetationen!

Jag kanske åker upp dit till öringtjärnen och ger det en chans på söndag kväll igen, det ser ut att bli varmt och soligt då!


 

Vulgatafiske i finnskogens storöringstjärn

Dag1

2017-06-14

Efter att ha längtat ett helt år efter rockenfisket på storöringtjärnen där jag har min båt, The Fly liggande, så skulle inte värk och en massa slangar sätta stopp för det!

Jag var till stugan först där jag oljade altanen. Jag rollade på oljan, det gick så fort och blev kanonbra!

 

Det blåste en hel del då jag traskade över björnmyren fram till vattnet, hoppas det lugnar av, tänkte jag!

Jag tog av presenningen och båten såg fin ut, den hade klarat sig bra i vinter.

Jag tog det lugnt, drack lite kaffe och kollade av vattnet med kikaren. Jag var tidig, klockan var bara fyra på eftermiddagen.

 

 

Klockan 6 lugnade vinden ner sig lite och det poppade upp en del sländor. Ett jätteplask överraskade mig en bit bakom mig. Jag hade för närvarande en Montana Special nymf med guldskalle på, som jag raskt slängde dit vid vaket. Ett par drag och det sög i som bara den. Upp i luften skjuter en stor jävla gädda, helt vild! Den gör rusningar på ytan där bara stjärtfenan river vattenspegeln!

Efter en rejäl fajt kunde jag lossa nymfen ur mungipan. Gäddan måste ha vägt mellan 3-4 kilo! Det var en riktigt rolig fajt, men det var ju ingen öring precis!

 

 

Lite senare komett par kompisar ut med flytring på vattnet, jag snackade med dem och rodde vidare in i en liten vik.

Klockan halv tio kom det lite duggregn och efter det blev det en fin kläckning av vulgata.

Solen slickade nu trädtopparna och det började vaka en hel del stor öring! Jag såg en som så fint gick i head and tailvak och slurpade i sig stora, feta sländor. Min rockenimitation landade mitt ibland de andra sländorna och slurp, sa det! Där försvann min fluga, mothugg och ett par tunga knyckar sedan kom hela lina tillbaka över mig! Skit också! Den släppte! Kanske jag gjorde ett för tidigt mothugg.

 

Jag började få mera värk nu så jag rodde in till land och begav mig hemåt. Jag stannade till en stund vid båten och beundrade och fotade den vackra kvällen och solnedgången. Några fina öringar gick fortfarande och sörplade i sig av de sländor som satt på ytan.

 

I morgon ska jag göra ett nytt försök, så fortsättning följer.........


 

Soldäcket

2017-06-12

Jag fick hjälp av svågern Mattias med att färdigställa sol/fikadäcket. Vi skruvade reglarna ena dagen och i lördags skruvade vi på golvet. Mattias gjorde det mesta, jag kunde inte göra så mycket, stå och såga gick bra!

 

Jag oljade reglarna ett par gånger innan vi lade på golvet.

 

Jag höjde plattorna framför trappsteget och idag fick jag hjälp av Albin att köra på lite mera grus framför däcket.

 

Nu fattas det en stänkplåt i faluröd på soldäcksgolvet mot garageväggen. Den ska grannen, kompisen och plåtslagaren Daniel göra åt mig.

 

 

Annika vill ha en 1,5 meters blomlåda i trä med en spalje ut från garageväggen framför soldäcket, där hon kan plantera blommor och klängväxter som insynsskydd. Så idag har jag införskaffat virke till en sådan, så nu är det bara att sätta igång och skapa!

 

 

 

Jag blev mycket nöjd med resultatet, nu kan man sitta där och käka frukost i solen i sommar!


 

Älgmöte

2017-06-07

Jag åkte till en öringtjärn tidigt på morgonen, men det blåste så mycket att det inte gick att flugfiska. Jag är fortfarande sjuk så allt går i slow motion. Det var några få vulgator som sittandes på ytan, spände upp sina segel i vinden, och jag såg en öring som vakade och tog en vulgata. Jag provade med haspel och kula med fluga i den hårda vinden för att nå ut, men det ville sig inte!

På eftermiddagen kände jag att jag var tvungen att åka upp till stugan för att se om det hade blåst i kull några träd. Det blåste nästan storm i vindbyarna. Men det hade inte blåst ner några träd, men det var ett flertal stora kvistar och grenar som låg överallt på vägen dit.

När jag åkte hemåt så tog jag en annan väg, en grusväg över bergen, med förhoppning av att få se något vilt. Vid ett hygge där jag sett älg förut, stog det en fjolårskalv alldeles vid vägkanten. Både den och jag överrumplades! Älgen frustade till och slängde om och rusade iväg, jag tvärstannade, upp med kameran, slängde iväg ett par foton på en flyende älg!


 

Naturfoton

2017-06-04

Nu har det som inte fick hända, hänt! Jag har insjuknat igen, och med slangar ur kroppen och smärta som följd! Nu väntar jag på operation, men när den blir vet jag inte än! Jag kan få gå så här i flera veckor om oturen förföljer mig! Inte roligt:-(

 

Vulgatafisket går mig nog förbi det här året. Jag har inte varit upp på finnskogen till min lilla båt än för att göra iordning den för vulgatafisket. Men jag får hoppas att jag kan opereras inom kort så kanske jag hinner ut någon vända på öringtjärnen med The Fly!

 

 

Mattias var här och hjälpte mig med bärlinan och några av de andra bjälkarna till soläcket på framsidan av villan. Själv kunde jag inte göra så mycket! Jag hoppas att jag får hjälp med resten av bygget också så vi kan njuta av uteplatsen i sommar!

 

 

Den här veckan, när jag inte har varit på akuten eller knaprat piller så jag blivit viller, har jag fördrivit tiden med att fotografera en del!

Jag har åkt runt på skogen och spanat efter ugglor, fotat rådjur och krypit runt i trädgården och fotat blommor.

 


 

Svärfar Tords bondsåg

2017-05-29

Jag och min far åkte och kollade när min svärfar Tord och svågern Mattias sågade brädor och plank till en sommarstuga på deras bondsåg. Det var mycket intressant, svärfar och hans kompis Olle har konstruerat och byggt hela sågen. En stor Volvomotor från en grävmaskin driver det hela! Imponerande!


 

Villaprojektet

2017-05-28

Det har inte blivit något fiske nu på ett tag, jag håller på att renovera framsidan på villan.

 

Jag har rödfärgat klart och tvättat allt vitmålat. Den vita färgen var i så bra skick så den slipper jag måla om!

 

 

 

 

 

 

 

När det var färdigt så bröt jag upp farstukvistgolvet. Det var i så dåligt skick efter 35 år så det var dax att få det utbytt!

 

 

 

Jag slätade ut marken under bron och körde på singel.

 

 

 

 

Även bjälkarna var dåliga så jag började med att byta ut dem.

 

 

 

 

Sedan var det dax för det nya brogolvet. Jag hade valt tryckt 120x28 virke till golv. Jag tycker det ser lite rejälare ut med bredare plankor!

 

 

 

 

När farstukvistgolvet var färdigt så bröt jag upp plattorna i hörnet bredvid farstukvisten, skottade ur all sand och den lera som hade gjort att plattorna sköt rygg på vintern.

Jag lade ut markisoleringsplattor på hela platsen och skottade på singel. Krattade ut singlet så det blev en lagom lutning från huset!

Nu har jag köpt virke till det soldäck som ska snickras ihop i hörnan där plattorna var!

 

Fortsättning följer..............


 

Härlig dag vid finnskogsstugan

2017-05-22

Jag åkte upp till min stuga på finnskogen för att måla flaggstången en sista gång.

När jag kom ner till stugan så ringlade en stor snok iväg vid vedboden, en av de största jag har sett!

Jag gick runt stugan och där låg en mindre snok alldeles vid den upplagda bryggan.

Jag gick upp till bilen och hämtade kameran, och när jag kom tillbaka till bryggan låg den kvar i den kvalmiga värmen.

Jag fick en hyfsad närbild på den innan den ringlade iväg in i riset.

 

Uppe på vägen såg jag ännu en snok, så det är nog ormår i år!

 

 

 

Det hade varit ett vildsvin bakom vedboden och bökat upp mossan på ett kvadratmeters stort område.

 

 

 

 

 

 

 

I en björk satt en ettrig och nyfiken Talgoxe och kikade på mig, han fastnade också på ett foto!

 

Ett Domherrspar kom och landade i den andra björken alldeles bredvid mig. Hanen var skymd men jag fick ett par bilder på honan.

 

 


 

Tidig morgon i gränslandet

2017-05-13

Tidigt i morse gick färden långt upp på finnskogen mot gränslandet, Dalarna och Hälsingland! Jag kom fram i sextiden och det var bara fyra grader varmt, och en svag vind.

Nu skulle jag prova nya kameraryggan, så på med den, midjeväskan, spö och håv, sedan bar det av. Genom gammelskog och ut på en fin myr som omsluter den lilla öringtjärnen. En liten udde på myren bildar liksom en midja på tjärnen, och dit begav jag mig. Hoppandes på trolltuvor tog jag mig ända ut på udden. Ett mycket vackert ställe, en liten pärla, med Björnberget i bakgrunden.

Ryggan satt som en smäck, tajt och bra, och lätt var den också! Jag hade kameran med 55-250 linsen på och ett förstärkningsplagg, kaffetermos och mackor. Funkade hur bra som helst!

Ibland lugnade det av och jag hade ett fint vak inom kasthåll, men öringen tog inte! Jag såg ett vak till lite längre ut, men det var för långt för att nå! Jag förflyttade mig och kastade av hela den sidan av tjärnen, men jag kände inget mera. Jag satt och fikade på en trolltuva och medan jag drack mitt kaffe kom det ett par lommar och landade så fint framför mig, men jag hann inte få det på foto, synd nog!

När jag skulle till att vandra mot bilen så hörde jag Göken för första gången i år! Jag fortsatte sedan till en liten fin öringå. Jag vandrade efter den en bit, och konstaterade att det är väldigt lite vatten överallt i år!


 

Två nya Canonobjektiv

2017-05-10

Eftersom det är ens födelsedag så får man unna sig något roligt, så jag har köpt två nya objektiv.

Det första är ett Canon EF-S 55-250mm f/4-5.6 IS STM, en kompakt, kraftfull telezoom med hög bildkvalitet, perfekt för naturfotografering. Linsen har optisk bildstabilisator.

Objektivet har en stegmotorteknik (STM) som står för jämn och tyst kontinuerlig fokusering när man filmar med kameran, och snabb, exakt autofokus när man tar stillbilder. Objektivet är helt tyst, helt otroligt!

Linsen ger otroligt skarpa bilder med hög kontrast i hela zoomintervallet. En sjubladig bländare höjer kvaliteten i områden som inte ligger i fokus, så att motivet syns tydligt mot en mjuk, oskarp bakgrund. Närgränsen är 85 cm.

Detta objektiv är det bästa jag har, helt fantastiskt!

 

------------------------------------------------------------------------------

 

Det andra är ett Canon EF 50mm f/1,8 II, ett fast objektiv, kallas för porträttobjektiv, ett mycket roligt och trevligt objektiv. Det är ett standardobjektiv med stor bländaröppning, och den cirkelformade bländaren gör att områden som inte är i fokus blir jämnare och mjukare. Fokuserade motiv i förgrunden syns tydligt mot en oskarp men jämn bakgrund. Linsen har en närgräns på 45 cm.

Optiken ger skärpa vid alla fokuseringsavstånd och utmärkt färgbalans och kontrast!

Det har en snabb autofokusering, men som låter en del, men det gör mig inget! Jag gillar det här objektivet jättemycket, det blir mycket häftiga bilder med det!

 

 


 

Ny kameraryggsäck

2017-05-10

Till min födelsedag har jag även införskaffat mig en ny kameraryggsäck. Det är en Lowepro Photo Sport 200 AW orange. En jäkligt fräck färg! Det är en mycket praktisk och bra rygga!

Det finns en fodrad sidoficka i undre delen av ryggan för kamerautrustningen, där den ligger tajt och bra. Man kan lätt rotera fram ryggan över bröstet för snabb åtkomst till kameran när ett fint fotoögonblick uppstår.

Det toppmatade övre facket på ryggan funkar som en klassisk ryggsäck. Det är rymliga och flexibla lagringsutrymmen på denna 13,9 liters rygga. Lagom för att få med sig det viktigaste, så som: extra jacka/tröja, mössa, fika, kaffetermos, ev. mitt lilla gasolkök och lilla sotpannan, fågelboken, m.m. En ficka på topplocket rymmer första förband solbrillor m.m. Det finns en ficka inne i säcken som har en nyckelhållare, och som även rymmer mobil och andra mindre saker, minneskort, batterier osv.

Det är en stor öppen ficka på framsidan, där man lätt kan stuva i en lätt jacka. Mot ryggplattan finns ett stort fack som är förberett för ett vätskesystem med slang. Den har även blixtlåsförsedda fickor på midjebältet, bröstremmar med inbyggd visselpipa, en aluminiumram för extra stöd, och fästen för vandringsstavar.

Ventilerad ryggstoppning ger bra ventilation och gör att den sitter skönt. I botten finns det ett inbyggt allvädersskydd, som lätt kan träs över ryggan. Under ryggan finns det två remmar där man kan fästa, antingen ett liggunderlag eller ett kamerastativ.

Nu när jag skogsvandrar eller är på öringjakt kan jag komprimera all packning till en rygga och en midjeväska, känns mycket bra!

Måtten på denna perfekta kamerarygga är:

Toppmatat utrymme: 13,9 liter 
Utvändiga mått: cirka 48 x 18 x 30 cm
Invändigt kamerautrymme: 19,5 x 9 x 23 cm
Laptopfickan är ca. 41 x 5 x 20
Vikt: 1,3 kg


 

Första plats på topp 100:a listan

2017-05-06

Min son Albin, alias ConnecteD, ligger just nu 1:a på topp 100:a listan för Hard Dance på Trackitdown med sin senaste låt! Han har fått mycket bra respons!

Lyssna på låten här: https://soundcloud.com/hyperrealityrecords/pamplemouss-dreams-connected-remix


 

Renovering av kurbits

2017-05-06

Jag har skruvat ner kurbitsmålningen som sitter längst upp på farstukvisten, så vi kan måla om den.

Min far är en duktig kurbitsmålare, så han hjälpte mig att renovera kurbitsmålningen.


 

Borstning och rödfärgning

2017-05-05

Jag har börjat att renovera framsidan av huset. Albin, Emil och jag har borstat och skrapat bort all gammal rödfärg, så nu är det bara att börja måla!

Golvet på farstukvisten ska jag riva bort och ersätta med ett nytt. Plattorna i hörnan bredvid farstukvisten ska bort och ersättas med ett sol/fikadäck.


 

Öringjakt i den trolska skogsån i björnriket

2017-05-01

Klockan ringde kvart över tre på morgonen, tidigt som fan! Jag hade bara sovit tre timmar! Jag vinglade upp och satte på kaffehurran, allt annat var packat och klart! Idag var det premiär i strömmande vatten i den mörka, djupa finnskogen, och vad jag har längtat! Äntligen var jag på väg!

Strax efter fyra var jag på plats, det var kallt, 4,2 minus! Vindstilla och en låg morgonsol började bryta igenom träden, det var gudomligt vackert!

Jag stegade iväg in i gammelskogen bland täta tallstammar och mossbelupna stenar fram till skogsån, det hade snöat en del häromdagen, så ibland pulsade jag i snö. Skogsån mötte mig mörk och förtrollande!

 

Smygandes nerhukad i stenrammlet närmade jag mig sakta de skygga skogsåöringarna, placerade mig i position för att premiärkasta min förtyngda Blackkiller.

Jag lade kastet i suget mellan två stora stenblock och tar hem streamern i korta drag, och då suger en fin skogsåöring på! Öringen högg hårt och han vänder och rusar ursinnigt nedströms! Efter en härlig fajt bland storsten och grenar kan jag landa en mycket vacker svart varelse från det djupa dunklet.

Försiktigt lossar jag min Blackkiller och beundrar den svarta öringen som är så otroligt skygg och svårfångad. Man känner ett skönt lyckorus!

I bakvattnet vid en sten släpper jag sakta tillbaka denna svarta varelse som direkt försvinner ner till någon djuphåla!

Efter vartannat kast fick jag göra ren spöringarna från is!

Mycket nöjd med tillvaron satte jag mig ner på en sten och firade den första skogsåöringen i år med en chokladkaka och kaffe. Skogen höll på att vakna till liv rejält nu när solen sträckte ut sina strålar genom trädstammarna och det blev varmare. Fåglarna var i full gång, ovanför mig såg jag en fiskgjuse som seglade uppåt sjön.

Jag smög omkring bland de stora stenblocken för att försöka få ögonen på någon av de mörka skuggorna efter någon öring där nere i dunklet, kastade lite här och där vid stenar och djuphålor, men kände inget mera.

 

Då vandrade jag tillbaka till bilen och åkte till en annan skogså. Jag gick längst ner till en åkrok precis vid utloppet, där jag har dragit fina öringar förr. Men det var väldigt lite vatten och dålig fart på strömmandet. Nu hade jag bytt spö till mitt splitcane spö. Jag brukar lufta det vid fina soliga dagar, ungefär som en bil med cab!

Smög mig fram och la min Blackkiller framför en sten där vattnet strömmade emot. Första kastet och kontakt direkt, tunga vältringar i ytan och en stund senare kunde jag håva en nystigen, blank och mycket vacker öring! Lite slank men vackert storprickig.

 

Kompisen Andreas kom och ville prova ån, han hade känning direkt, troligen en harr. Vi bestämde oss sedan för att fortsätta vår färd på finnskogen till en fin öringtjärn, men när vi kom dit så var det både snö på vägen och is på tjärnen.

Efter en sida av tjärnen hade isen släppt så vi begav oss dit. När vi parkerade så var det stora björnspår i snön framför bilen! Björnen hade nog gått där dagen innan! Vi provkastade, men inget hände!

Sedan styrde vi kosan till min stuga där vi satte oss i solen nere vid sjön och fikade.

 

Det hela blev en lyckad strömpremiär för min del med två fina öringar. Upp okristligt tidigt så det blev att sova middag hemma sedan!

------------------------------------------------------------------------------

Igår var det en stor älg som spatserade längs vår villagata, grannen ropade till mig att hämta kameran, men jag hann inte ut och ta något foto!


 

Öringjakt i hagelskurar

2017-04-26

Efter jag hade varit vid regnbågstjärnen for jag iväg till en liten favorit till öringtjärn uppe på finnskogen. Det var lika snöigt och spårigt där efter vägen, och jag som hade sommardäck, men som tur var kunde jag hålla mig på vägen!

Nu hade det tornat upp tunga moln på himlen som såg ut att släppa snöskyar ifrån sig, och vipps så haglade det så det stog härliga till! En bit ut såg jag en virvel i ytan så jag fortsatte och fiska och i den värsta hagelskuren smackade en öring på. Lika fort som hagelskuren kom så slutade det hagla.

Det var bra tryck i öringen som tycktes triva i detta märkliga väder. Den gjorde ett par fina krumbuktsprång en bit ovanför vattnet, men jag höll spöet högt och efter ett jädrans bökande hade jag tröttnat ut den så pass att jag kunde sätta ifrån mig spöet och knäppa på kameran med självutlösaren på 15 sekunder!

Jag hade riggat kameran innan för jag hade sett en virvel en bit utanför där jag stog.

Jag gick tillbaka till spöet och fortsatte drillningen och lyckades få ett hyggligt drillfoto ;-)

Iskall om fingrarna håvade jag en fin och välskapt öring. Jag var tvungen och värma mina händer innan jag kunde ta rätt på öringen och streamern som hade trasslat in sig ordentligt i håven, det är väl nackdelen av att använda håv!

Min Blackkiller hade släppt ur käften på öringen precis när jag håvade öringen, vilket jäkla flax!

Jag lyckades kroka en till öring också men den var så liten så den fick återgå till sitt rätta element!

Det fortsatte att hagla och snöa om vart annat så mina fingrar pallade inte mera, men jag var otroligt nöjd med dagen!


 

Brutal regnbåge på Redkiller

2017-04-26

Klockan var halv ett och jag hade precis slutat jobbet för dagen. Det var lite lynnigt väder men solen tittade fram emellanåt och ibland var det vindstilla. Det var några plusgrader då jag for iväg till en regnbågstjärn. Det hade snöat ganska mycket under natten, så det var ca 1,5 decimeter snö på skogsvägen där jag försökte hålla mig i de två spår som var.

Det blåste in i en vik och när det blev vindstilla så var det små fina sippande vak men även någon rejäl virvel. Jag laddade mitt flugspö med en förtyngd Redkiller med stora kulögon. Sittande på knä vallade jag ut streamern så långt jag kunde. Jag tog hem den väldigt sakta och stannade upp då och då, och efter ett idogt nötande med att försöka få ut kasten längre och längre så sög det i hårt och rejält!

Bågen gick omgående i höjden i ett högt hopp, skakande och ristande i linan. Det var en riktigt stridbar regnbåge jag hade att tampas med. Med vissa problem fick jag in den i håven. Den var inte så stor men i god kondition!

Det tog väl tio minuter innan det lugnade av igen och då hade jag tur, det var ett bättre vak utanför mig. Jag smög i position och lyckades få till ett långt och fint kast och pang, sa det i spöet och det blev en jävla fart! Det var en tung och stor raket till båge som hade tagit med frenesi! Bågen drog iväg så vattnet bara sprutade ur rullen, jag fick inte stopp på den, hela linan och en bit av backingen var ute innan han gav sig! Det var en jäkligt tuff drillning, jag jobbade så jag blev alldeles svettig! Det tog nästan tio minuter innan jag hade tröttat ut raketen, och det var ett riktigt äventyr att få in den i håven, men jag lyckades till slut!

Vågen stannade på 2,4 kg, bågen var bredryggig och hade fin stjärtfena, en brutal kanonbåge! Det var tur att jag hade en grov tafs, jag brukar ha det på våren då jag fiskar med streamer! Detta var ett riktigt häftigt och svettigt äventyr som fick ett lyckligt slut!


 

Grönsiska

2017-04-25

Vi har haft en hel flock med Grönsiskor här i trädgården under några dagar. De är så vackra, nästan som kanariefåglar! Med den kyla, snö och hagel som har varit nu, har de svårt att hitta mat. Grannen har en liten fågelstuga kvar där han matar dom. Där kan jag fota dessa vackra små gynnare.


 

Vårstök vid stugan

2017-04-24

Min far och jag åkte upp till stugan efter jobbet idag. Vi chansade på att det skulle gå att ta sig fram med bilen till stugan, och det gjorde det. Det hade torkat upp ganska bra efter vägen.

 

Medan min far gjorde eld i köksspisen tog jag och sågade upp några granslanor som var tänkt till flaggstång men de var lite krokiga så nu får de bli ved istället.

 

Jag överraskade min far med den nya kaminfläkten. Jag ställde den på köksspisen och det stog inte på förrän den började snurra. Den spred värmen runt i köket och det blev snabbt en behaglig temperatur i köket! Min far tyckte det var en fantastisk grej!

 

Efter fikat så tog vi bort pressenningen vid grillplatsen nere vid sjön och gjorde iordning uteplatsen för kommande bruk!

 

Det var en mycket trevlig eftermiddag tillsammans med min far vid stugan!


 

Tredje dagen gillt !

2017-04-23

Jag hade varit ut tidigt både igår och förrgår morse för att jaga våröringarna, men det har blåst så förtvivlat så det till och med har gått vitvågor på tjärnarna. Det har varit en isande nordanvind, så det har inte gått att flugfiska alls.

I går hittade en vik som emellanåt låg i lä och där hade jag en öring på ett par meter innan den bestämde sig för att kliva av! Jag hade även en stöt i spöet men öringen var inte alls på tag i detta blåsväder!

 

I morse vaknade jag tidigt, innan gryningen och kikade ut, det var så gott som vindstilla, klar himmel och ca. två plusgrader. Jag måste bara åka iväg, tredje dagen gillt! Snabbt ut med hunden och in och packade ryggan och fiskegrejorna.

Solen hade börjat kika fram då jag tog mig skumpande uppför bergen till min lilla pärla till öringtjärn.

Väl framme så byltade jag på mig alla prylar, midjeväskan fram, ryggan bak och fiskevästen på och spöet och håven förstås!

Nu hade solen hunnit en bit upp på himlavalvet och min långa vandring fram till tjärnen blev mycket njutbar, frisk luft och en mycket vacker fågelsång vart än jag gick!

 

Jag smög den sista biten fram till vattnet. Den lilla vik jag hade haft en öring på igår låg isen kvar efter ena kanten. Jag stannade upp och tog av mig ryggan och gjorde läger. Jag spanade utöver det föhållandevis lugna vattnet med kameran beredd. Där, en virvel! Alldeles vid iskanten!

Nu visste jag att öringen var där, nu var det bara att sätta ihop spöet och smyga fram i kastläge.

Jag tog mig försiktigt ut på "min" sten och la ut min Blackkiller som landade med ett plopp. Jag lät den sjunka och tog hem den med långsamma drag, och i tredje kastet tog öringen brutalt! Det blev helt stumt!

Jag lyfte spöet och öringen krokade sig själv, för det blev en jäkla fart! Tjurrusade rätt ner mot botten och sen var det stopp!

Jag försökte pressa den men då drog den ut lina så det skrek i rullen! Fan va kul, vilken stridig öring det var! När öringen var mogen så gled den så fint in i håvgarnet.

Öringen hade en stor och fin tjärtfena som den kunde göra motstånd med, bronsfärgad buk och bred och fin över ryggen, en riktig kanonöring!

Vilken befrielse det var, vinterdvalans instängda flugfiskedrömmar hade nu släppts lösa till en skön verklighet!

 

 

När jag satt och beundrade den vackra öringen flög det en ormvråk över tjärnen. Det var den andra ormvråken för i år, jag såg en i förrgår som cirklade i blåsten över ett hygge!

 

Emellanåt värmde solen skönt men ibland kom det mörka moln och i och med det krabbvind. Jag lugnade mig en stund och käkade en banan medan jag spanade utöver vattnet. Den själsfrid som denna vackra pärla till tjärn skänker är ovärdelig!

Jag fortsatte mitt fiskande lite på måfå, och jag hade några stötar i spöet men de tog inte. Jag lät min Blackkiller sjunka till botten innan jag tog hem den och då efter några försök suger det tag i linan.

Öringen går upp och får ytan att blinka i solgasset, den gör krumbuktiga språng och jag håller i allt vad tygen håller. Spöet rycker och sliter i min hand!

Nu blev det problem, öringen gick in mot en trädstam. Men öringen verkade bli skrämd och tvärvänder. När den kommer närmare blänker det till i solskenet av en mässingsgul fiskbuk!

Fingrarna var för längesedan stelfrusna då jag håvade en fantastisk våröring! Denna skogstjärnsleopard var nog ett stycke större än den andra. Vilken öring, vilket vatten!

 

Ett lompar drar förbi på visslande vingar. Jag står ihopkrupen på stenen och fingrarna känns som de har stelnat i greppet om flugspöhandtaget. Ett kast till, ett enda! Just som jag tänker den tanken så ser jag ett tungt tumlande plask i ögonvrån. Vakringarna breder ut sig över tjärnens vatten. Den tunna isskorpan gungar frasigt.

Jag lägger ett brådskande kast åt det hållet, men når inte ända farm. Jag behöll lugnet och lät streamern vara för en stund sedan började jag den långsamma inhämtningen. Öringen tog utan betänkligheter, hårt och koncist!

Denna öring var mindre kände jag. Hade tänkt att släppa tillbaka den men kroken satt i gälen och den blödde.

Den öringen blir den sista för idag, och jag tar mig iland och sätter mig på en utfallen torrfura och begrundar dessa otroligt vackra öringar. Vildmarken omfamnade mig, det kvittrade i varje buske och snår! Flyttade mig upp i stensluttningen i solen, plockade fram gasolköket.

Sitter och njuter i stillhetens ro, lommen tjuter utdraget, vemodigt. I kaffepannan skvalpade redan en kopp vatten.

Det här blev en av mina härligaste vårfisken efter öring, en revansch för de två tidigare bortblåsta morgnarna!


 

Den nyfikna fasantuppen

2017-04-22

Jag hade varit till en öringtjärn tidigt på morgonen och var på väg hemåt då jag fick se en stor fågel mitt i vägen.

Det var en fasantupp, jag bromsade in och gick ur bilen och hade kameran med mig i högsta hugg.

 

Tuppen var helt orädd, han verkade väldigt nyfiken. Han kom emot mig och jag slängde iväg några foton.

Sedan började han snacka med mig! Ett dovt kacklande, och jag svarade. Då blev han ännu mer närgången.

Jag satte mig ner och tuppen var bara en meter framför mig och vi diskuterade en bra stund medan jag fotograferade.

Fasantuppen poserade villigt och jag fick en massa fina foton.

 

Efter ca tio minuter så tackade han för sig och spatserade in i buskaget och jag lyfte på hatten och körde vidare. Det var en härlig bekantskap, hoppas jag får träffa honom flera gånger!

 


 

Slanglös vid Bävertjärn

2017-04-18

Efter att blivit befriad från slangen ur kroppen vid vårdcentralen, så åkte jag upp till den högt belägna öringtjärnen på finnskogen. Det kändes skönt att bli av med den, som att slippa en fotboja!

Jag traskade sakta genom den snöpuderbelagda granskogen fram till bävertjärnen, det var ett härligt återseende! Jag har inte varit där sedan i höstas. Detta är sotöringarnas land!

Tjärnen hade varit isfri, men under den gångna kalla natten hade den frysit igen. Jag tror att det var ca 7-8 minusgrader i natt. Det var bara öppet en bit ut efter norrsidan, men helt perfekt för att kunna fiska.

Jag gick och trasslade och kastade efter kanten men varken såg eller kände någonting. Det var 1 plusgrad och ganska lite vind.

 

Det lugnade av och blev spegelblankt och då i ögonvrån fick jag se en öring som var upp och vältrade sig vid iskanten en bit bort.

Jag smög genast dit och det var med stor spänning och iver jag kastade ut, men nådde inte riktigt dit. Men efter några kast så blev det stumt i linan!

Äntligen fick jag åter uppleva sotöringens kraftfulla hugg! Öringen rister och skakar i höga hopp över vattnet, spelar i kraftiga kaskader över den blanka tjärnen!

Öringen var urstark, tafsen skar i det mörka vattnet! Han stretade emot tungt och sävligt, och när han till sist tröttnade förde jag in ett finger under gällocket och lyfte försiktigt upp den kraftfulla öringen!

Vilken kanonöring det var, mörk, sotsvart, bronsig buk och med en fin hook i underkäken!

 

Ett par sångsvanar flög trumpetande över mig, sångsvanen tillhör vårens verkliga budbärare.

För mig är alltid längtan ut till mina tjärnar som allra hetast nu på våren, och idag fick jag verkligen mitt lystmäte!

 


 

Påsköring

2017-04-16

Idag var jag tvungen och försöka åka iväg till skogen för att inte bli tokig! Jag for iväg till en liten öringtjärn uppe i bergen. Jag kommer ganska nära med bilen där, så jag slipper gå så långt.

Med slangar hängande ut ur kroppen tog jag mig sakta hasande fram till vattnet och i fjärde kastet slog en öring på. Men när jag fumlade efter håven så slet öringen sig lös. Jag tog mig med viss möda en bit längre bort där isen låg kvar en bit ut. Kastade alldeles vid iskanten och efter bara två drag i linan så högg det brutalt i spöet! Det blev helt stumt, sedan hände inget mera! Det var en riktig baddare som slog på men släppte!

Skit också, men efter några kast till vid iskanten högg det hårt igen! Nu gjorde jag ett snabbt mothugg och det blev en jäkla fart! Va kul, äntligen, första öringen på spö i år! Öringen gick och spände med tunga knyckar, härligt! Jag håvade sen en vacker bronsig skapelse! Yes, nu är det på gång!

Det räckte för mig nu, jag var alldeles slut, ingen ork! Men det var skönt att få komma ut, och öringen var ett plus i kanten!


 

Rödhaken

2017-04-15

Idag gick jag ut för första gången på flera dagar. Jag tog kameran med mig och ställde mig i lä i solen och väntade in Rödhaken.

Varje år kommer Rödhaken till vår trädgård. Det är en nyfiken och ganska orädd krabat, som villigt poserar i ens närhet. Det är en av mina absoluta favoriter.

 


 

Storspov

2017-04-14

Det är jävligt tråkigt att vara sjuk! Men idag fick jag lite inspiration, tog fram tecknarblocket och hafsade till en Storspov som står i en våtmark.

Jag såg några på en åker idag, och min far har hört två, så dom har kommit!


 

Längtan

2017-04-11

Är förnärvarande sjuk med en massa utredningar som följd, så jag får väl se om det blir något fiske framöver :-(

Ja, längtan ja! Jag längtar framför allt efter att bli frisk, men även efter att få vandra i skog och mark och smyga på vårens första vakande skogstjärnsöringar. Att få sitta på en stubbe med kameran och en kopp skogskaffe i vårskogen och lyssna på allt liv som återvänder i naturen!

Det enda jag kan göra nu är att läsa och se på fiskefilm, så jag håller på att plöja igenom min Hans Lidman samling och ett helt gäng fiskefilmer. Jag såg Martin Falklinds nya härliga fiskefilm från Abborrträsk, den var riktigt bra!

Den finns på den här länken: https://youtu.be/L7rvRUOzzpA

One year in Abborrträsk(Fishing movie)https://youtu.be/FvoPI4eW0aU

Storröding på fluga (Artic Char on fly)https://youtu.be/ZoOGNFA_Q4M

Rödingfrossa i Abborrträsk https://youtu.be/KOWo5nZpBEk


 

Nu har våren kommit på allvar!

2017-04-04

Ja, nu har våren kommit på allvar i Svärdsjö! Plogarna med sångsvanar avlöser varandra, även plogar med kanadagäss söker sig norrut.

 

Hemma hos min far nere på åkern vid sjön kommer det flera tranor varje morgon och trumpetar högljudt! Storlommen ligger lågt i vattenytan och kvarkar i sjön hos far.

 

Starar har skådats och både bofinken och sädesärlan har kommit.

 

Idag såg jag att blåsippan har slagit ut, och första fjärilen fladdrade förbi vår farstukvist i helgen.

 

Jag har ställt av skotern och tagit fram båten, då är det vår på allvar!

 

 

 


 

Ny kaminfläkt i finnskogsstugan

2017-04-03

Jag åkte upp till stugan för att kolla om den nya kaminfläkten skulle funka. Fläkten gjorde det den skulle, transportera ut värmen ur öppna spisen och ut i rummet!

Jag testade den på vedspisen i köket också, och det blev snabbt varmt i köket! En riktigt bra kaminfläkt!

 

 

 

Jag hade kaffe och gofika med mig, och medan jag satt på altanen och fikade i solvärmen så fick jag höra ett jämrande läte i skogen på andra sidan sjön. En korp flaxade ivrigt fram och tillbaka över platsen. Först trodde jag att det var en eller ett par björnungar som lekte, men sedan förstod jag va det var. Ett lodjur som sökte en partner!

 

Jag gick in och hämtade kikaren, men fick inte korn på lodjuret. I tio minuter höll lodjuret på och lät, sedan hörde jag en bil på håll och då slutade lodjuret att låta!

 

Det blev ett spännande äventyr denna soliga finnskogsdag!


 

Ny Canon G12

2017-04-02

Jag har införskaffat mig ännu en till G12:a! Jag hittade en i mycket bra skick och jag lyckades få den mycket billigt! Jag trivs otroligt bra med denna kamera och min första har både varit i vatten och i golvet, så den har nog snart gjort sitt.


 

Kompisen naturfotografen Håkan Wanke

2017-04-01

Jag har en kompis i Gävle som heter Håkan, han är en fantastisk naturfotograf och flugfiskare. Han har en fin hemsida där man kan följa honom på olika äventyr, och kika på alla fantastiska djur och naturfoton! Svalbard med isbjörnar och valar, Tromsö med späckhuggare, Alaska i Katmai National Park med otroligt vackra foton på grizzlybjörnar och en hel del från den svenska naturen.

Gå gärna in och kika på hans hemsida: http://www.fiskeofoto.se

 

Han har gjort ett mycket vackert bildspel från Alaska som finns på den här länken: https://youtu.be/9R7VS2fofPo

 

 


 

Tofsvipan

2017-03-26

Nu är det vår! Tofsvipan har kommit för några dagar sedan. Denna härliga fågel som likt en fjärils flaxande och sitt roliga läte bjuder på ett trevligt skådespel på de snöfria våråkrarna.

 

Nu väntar jag med stor spänning på att isarna ska skölja så jag kan fresta öringarna med mina vassa öringdräpare i Redkillerserien!


 

Öringmonstret

2017-03-25

Kompisen Andreas skickade mig en bild på ett stort jävla öringmonster som tittade upp ur storöringsjön Hinsens djup idag. Johan och ett par kompisar ismetade med mört på förmiddagen och vid 11 tiden hände det. Öringen gjorde en 50 meters vansinnesrusning med max spärr som första rusning!

Drillningen varade i 15 minuter! Med ett 150 hål och en megaöring som var 200 hög så var det som en kork! Öringen vägde 7,2kg!

Grattis som fan Johan!


 

Vår i Jåbbongalle

2017-03-18

Jag hade sovit dåligt under natten, infektion i kroppen med antibiotika som följd. Jag kände mig orkeslös, men jag hade tänkt att fara upp till stugan idag, och lite luft blir man väl inte sämre av!

Det var en otroligt vacker morgon, klockan var sex och solen var på väg upp. Fyra minus och vindstilla. Det är vår i luften. Jag hängde på släpet med skotern och begav mig upp i bergen på finnskogen mot Jåbbongalle.

Det var rätt mycket snö kvar där uppe men det kändes att det var vår i luften även där uppe vid Jåbbongalle. Jag lastade av någon kilometer från stugan.

Jag invigde en ny flytoverall för dagen som jag fick köpa billigt av en kompis, den var bara använd ett par gånger! Min gula overall har varit med ett antal år nu och börjar bli rätt sliten, så det här kom bra lägligt.

 

Först åkte jag upp i berget vid Jåbbongalle till en öringtjärn och letade på en stenig vik. Jag borrade tre hål och skred till verket. Jag hade min lilla hemliga, grymma öringdräpare på, den har jag lurat många fina öringar på!

Efter en halvtimme åkte linan sakta åt sidan, nu jäklar är öringen här, tänkte jag! Jag stannade upp i mitt dirigerande och det sög i som bara den! Öringen tog hårt och brutalt! Jag gjorde ett snabbt mothugg och lättade sedan på bromsen. Öringen gjorde en tokrusning och gick sedan och spände med tunga knyckar!

Till slut så tröttnade öringen och jag kunde styra in den i hålet och hala upp den på isen. Den var inte så stor men rund och fet. Jag skulle tippa på att den vägde ca. 7 hg.

 

Det var roligt, men det får räcka för idag. Jag plockade ihop och tog mig ner för berget och fortsatte till stugan.

Nu värmde solen rejält och det blev väldigt varmt i min nya overall, jag hade klätt mig lite för mycket under.

Det var mycket vackert vid stugan, solen lyste på ett vackert Jåbbongalle och två plogar med sångsvanar flög förbi norrut. Jag satt bara och njöt av stillheten.

 

Jag kände att det nu var hög tid för frukost så jag spåntade upp några vedklabbar med samekniven och gjorde upp eld i eldfatet vid tripoden nere vid sjön. Jag hade sotpannan med mig, så när elden hade tagit sig åkte kaffehurran på. Kaffet är aldrig så gott som när man kokar det över öppen eld!

Jag satt kvar där på bänken nere vid sjön i minst en och en halv timme, det var helt sagolikt vackert! Bäst som jag satt där och tuggade i mig lite choklad landade två sångsvanar på isen en bit framför mig, de tutade och sträckte på sig med ett yvigt flaxande. De landade nog för att vila sig en stund, på vägen norrut. Jag brydde mig inte att ta upp kameran, jag bara njöt av stunden. Efter ett tag så lyfte de och gjorde en lov över mig och trumpetade hejdå! Jag hörde även tranans trumpetande idag!

 

Jag kände av infektionen och jag kände mig helt slut. Jag bröt upp och packade ihop, sa hejdå till mitt paradis och for iväg över sjön, genom vacker gammelskog och vidare mot bilen.

Jag ångrar inte att jag for upp till stugan idag, det blev en helt makalöst fin förmiddag på finnskogen och en vacker öring, men väl hemma så kände jag mig så dålig så jag gick och lade mig och sov!


 

Gryende vår - värmande sol, vita vidder, röding

2017-03-11

Det skulle bli en kanondag idag med strålande sol och så gott som vindstilla, sa de på väderleksrapporten igår, och så blev det! Dagen började med 9 minusgrader och stjärnklart då jag vid halv sex tiden mötte upp Mattias hemma hos honom.

 

Han hade sin nyrenoverade gamla skoter med sig idag, vi lastade av vid Finngärdsfäbon och drog iväg över de vita vidderna.

Vi slog läger utanför storön vid djupkanten och slog upp vindskyddet. Både jag och Mattias hade en känning var alldeles när solen gick upp, men det blev inget mer.

Mattias var tvungen att åka hemåt vid tiotiden, så han blev kvar där vid storön, medan jag fortsatte vid niotiden till andra sidan sjön. Där skulle jag möta upp Lasse, men först ville jag prova några heta ställen i en vik.

 

Nu hade det börjat komma ut en hel del folk på sjön. Det var förtfarande kyligt men solen hade börjat värma skönt!

 

Jag provade lite här och där på djupkanterna men jag kände ingenting. Lasse ringde, han hade dragit upp en sexhektos röding vid en udde.

Jag kokade på frukostkaffe och åt några mackor innan jag åkte bort till honom. Han hade flyttat sig en bit efter kanten, dit där han för någon dag sedan fick en 1,3 kilos röding.

 

 

Nu värmde solen rejält, vilken kanondag, det kändes som att det var vår i luften! Lunchen idag bestog av ölkorv, potatissallad och öl, jäkligt gott!

 

 

Vi fiskade där i någon timme men varken han eller jag kände något. Vi pratade med flera personer och det var ingen som hade känt något. Det var jäkligt trögt idag!

Jag tröttnade och sa hejdå till Lasse och drog iväg till en annan vik ganska långt därifrån där det är mycket sten. Tänkte prova öringen, men den ville heller inte! Vilken öken, ska det bli en bomvända idag?

 

Nytt ställe igen, utanför en liten udde där jag fick den fina rödingen i snöstormen förra helgen. Fiskade, fikade, om vartannat någon timme, men icke!

 

 

Det blev en bomvända idag, men vilket strålande väder det var och det blev en hel del härligt skoteråkande i perfekt före!

 


 

Semester och svårflirtade rödingar i finnskogen

2017-03-09

Idag hade jag en semesterdag för att åka och klippa Molly. Men förmiddagen ägnades åt fiske. Jag åkte tidigt långt upp bland bergen på finnskogen till en fin rödingtjärn. Det hade snöat en hel del i två dygn och det var oplogat på skogsvägen. Jag åkte i någon decimeter snö, men tog mig fram iallafall. När jag gick ut på tjärnen skjutandes min sleddy fick jag pulsa i dryga två decimeter nysnö och en decimeter stöp, det var skitdrygt!

Rödingen var inte alls på tag idag, det var helt dött! Jag provade alla möjliga varianter på myskor och bänken i olika färger, men icke! Det enda jag fick idag var motion!

 


 

Rödingäventyr i snöstorm

2017-03-04

Det har gått väldigt bra på Stora Logärden i veckan som var efter premiären, de har fått en hel del fina rödingar. Svågern Mattias hade varit ute igår på Logärden och fått två fina rödingar utanför en udde.

Han hade haft sparken ut på sjön, och det var kanonföre så när vi bestämde oss för att dra ut idag så skippade vi skotrarna och tog sparkarna istället.

Jag har en ihopfällbar spark så den är lätt att få med sig. Det var bara 5 mm snö och blankis under så det gick undan med sparken.

Det blåste en nordostlig vind och snöade kraftigt på tvären emellanåt, två minusgrader men kallt som bara den. Jag saknade faktiskt vindkyddet på skoterkälken idag.

 

Vi sparkade iväg till udden där Mattias hade fått sina rödingar igår. Nu skulle jag få prova mina nya Röllor med blå prisma. Jag hade en vit dubbelblink en bit ovanför och en nygjord blåglittrig myska/balansare en bit under Röllan.

Det var trögt och kallt, vi kände ingenting under tre kvart men vid halv åtta så nöp det till rejält i mitt spö! Jag gjorde ett bra mothugg och rödingen drog iväg i en jädrans fart. Jag fiskade på ca 16 meters djup så det blev en lång och rolig drillning.

Det var en mycket rund och fin röding på strax under kilot som hade tagit på mina nygjorda prylar, fan va kul!

 

Vi drack kaffe och fiskade på. Jag hade ett napp då jag satt ifrån mig spöet för att dricka kaffe, men den krokade tyvärr inte!

 

Nu hade det börjat samlas lite folk på isen, jag såg ca. 25 personer i snöyran som hade trotsat vädret. Det var till och med en bil mitt ute på sjön, vanskligt!

Vi bröt upp vid elvatiden och sparkade oss ut till en stor ö, vi satte oss utanför vid djupkanten där det var ca. 20 meter. Vi var kvar där ett tag men det var trögt, sedan åkte vi in i en vik och testade men det var lika trögt där också.

 

I tolvtiden gav vi upp, frysna sparkade vi oss till bilen och väl hemma så gjorde jag iordning rödingen i ett foliepaket i ugnen med morötter, dill och mycket smör. Det blev en riktig festmiddag med fantastiskt god nyfångad röding, nykokt potatis, hårt bröd och öl!

 


 

Nya Röllan Prisma

2017-03-03

Den här veckan har jag tillverkat några nya Röllor, med blå prismatejp. Jag gjorde några i koppar och lackade de i lysgul och lysorange. Det blev även ett par i rostfritt, varav en med prisma.

Det har visat sig att blått har gått väldigt bra i klara vatten, så i morgon ska jag testa Röllan Prisma i Stora Logärden, som har mycket klart vatten.


 

Den årliga rödingpremiären på St. Logärden

2017-02-25

Jag och svågern Mattias hade bestämt att vi skulle träffas hemma hos honom klockan sex på morgonen. Han hade lastat på fyrhjulingen på släpvagnen kvällen före och jag hade också packat kvällen innan, så det var bara och dra iväg.

När vi kom fram till Finngärdsfäbod så var det fortfarande lite mörkt ute, men när vi lastat av allt och var klar för avfärd så hade det ljusnat.

Det var perfekta förhållanden, 13 minusgrader, klar himmel, 10-15 centimeter snö på isen. Istjockleken var mellan 30 och 40 centimeter.

 

Vi hade siktet inställt på ett bra ställe på andra sidan den stora sjön, så vi drog iväg rakt över de vita vidderna. Vi såg inte till några andra på sjön fast det stog bilar vid fäboden. På andra sidan storön såg vi några personer som stog och borrade.

Vi gjorde läger vid ett ställe där jag brukar börja fiska när jag är på den här sjön. Det är ett djup på ca 23-25 meter där. Vi fiskar omkring 10-13 meter, där brukar det gå att få lite större rödingar.

Mattias hade tre granstörar och en pressänning med sig som vindskydd och jag hade mitt praktiska vindskydd som jag har gjort till packkälken.

Jag har tillverkat ett par fästen på kälken där jag kan skjuta i två stag för att sedan kunna trä på ett vindskydd som jag har sytt. Det började blåsa en kylig nordvästlig vind så det var kanonskönt att sitta i lä bakom vindskyddet och pimpla.

 

När vi hade börjat att fiska kom det ut fler personer på isen, någon skoter kom körande och framför oss närmare land där satte sig en grupp på 5-6 personer. Vi kände ingenting men några av dom framför oss fick fisk och flera hade känningar, tydligen gick det ett rödingstim förbi där.

Vi fiskade på ett tag till där men sedan bröt vi upp och flyttade närmare ön där det grundar upp. Vi hann bara ner med grejorna, det högg på en gång. Men jag kände på en gång att det var en abborre som hade tagit, en ganska fin sådan också. Mattias däremot drog upp en röding, en lite mindre dock men ändå en röding!

Nu högg det lite rejälare på mitt spö, men det var en abborre igen, lite större än den första. Nu började jag att misströsta lite så jag tänkte flytta på mig, men först skulle vi käka mat.

 

Mattias hade gasolkök med sig och fläsk och vita bönor och jag hade kabanosskorvar. Det var så lite gasol kvar i flaskan så det funkade inte för Mattias, det var tur att jag hade mycket pellets med mig.

När vi hade käkat flyttade jag mig närmare mot andra sidan. Där träffade jag kompisen Peter från Gävle, han hade dragit upp en röding på 2,4 kg, en jäkligt fin röding, och hans fru hade tampats med en ännu större fisk som hon inte fick upp!

Jag fiskade där ett tag men kände inget, då åkte jag till Svartviken där kompisen Lasse höll till. Pratade lite och han hade dragit tre rödingar! Fortsatte till ett ställe där det var 17 meter, där jag fick en fin röding vid premiären förra året. Fiskade en stund men icke, då böt jag grejor till mitt lilla spöke som jag har fått så bra på hitintills i år, och borrade lite närmare stranden. Där var det ca 10 meter djupt.

 

Nu kom Lasse och kompisen Andreas till mig och de borrade en bit utanför mig.

 

Jag gungade igång spöket och det stog inte på förrän det stramade till hårt i linan. Mothugg och det blev en jäkla fart. Nu äntligen hade jag en röding på! Det verkade vara en fin sådan också, den var tung och rusade vilt åt alla håll. Väl uppe vid hålet gick den i cirklar ett bra tag innan jag slutligen kunde hala upp den i hålet.

Det var en mycket vacker röding med riktigt svart rygg! Det lilla gula spöket gjorde det igen, fasen va bra det är!

Det ryktades att det hade kommit upp en öring på 77cm och 5 kg en bit bort, vilken fisk! Jag åkte ut till några andra kompisar, tre glada värmlänningar som också hade fått fin fisk, en röding på 2,4kg, inte illa!

 

Nu kom Mattias åkande till oss, han hade varit kvar på andra sidan ett tag och fått en 7 hektos röding där! Vi fiskade tillsammans ett tag till innan Lasse och Andreas gav upp och begav sig hemåt.

Jag och Mattias nötte på en stund till men utan resultat. Nu var det sen eftermiddag och vi bröt också upp och drog hemåt.

 

Senare fick jag veta att det var kompisen Hasse som hade dragit upp den stora öringen efter en väldigt lång kamp!

Det var säkert över hundra personer som tagit sig ut i kylan och blåsten den här premiären. Det var en rolig premiär där många fick fisk. Jag drog en fin röding och två fina abborrar och Mattias två rödingar denna strålande premiärdag!


 

Stora rödingar i finnskogen. Del 1

2017-02-19

Jag har längtat ut i vildmarken hela veckan, det har ju varit kanonväder nästan varje dag. Så efter att ha tillbringat lördagen i Borlänge med flytt till en ny lägenhet åt sonen Emil och flickvännen Fia, packade jag ihop en massa fiske och uteprylar på kvällen. Frugan skulle jobba idag söndag, så då drog jag ut i vildmarken!

 

Klockan ringde tidigt, innan gryningen. Halvt ledbryten efter flytten dagen innan, plockade jag ihop det sista och rastade Molly.

 

Jag åkte iväg uppåt höjderna på finnskogen, det var ganska vindstilla och nollgradigt. Jag hade siktat in mig på en liten, högt belägen rödingtjärn. Det kan vara ganska besvärligt att ta sig dit ibland, men med skotern går det bra.

När jag svängde in på den snöiga skogsvägen så hade det börjat töa lite, så caddyn fick tugga sig fram i snön till vägskälet där jag skulle lasta av skotern.

Nu var det någon kilometer skoteråkning innan jag var framme vid den underbara, lilla rödingtjärnen. Det var perfekt skoterföre och snart såg jag tjärnen. Nu hade det börjat ljusna lite, bara lite slöjmoln som skymde solen. Det såg ut att kunna bli en solig och vacker dag på isen.

 

Jag har lyckats lura några riktigt grymma rödingar i den här tjärnen förr, så jag var mycket ivrig att komma igång med fisket.

Men först så ska det göras en rejäl frukost. Jag hade tagit med mig den stora pelletsbrännaren idag, jag tänkte göra pytt i panna till frukost! Det doftade himmelskt gott när jag rörde om i pytten, och efter en stund hade jag satt i mig en rejäl portion. Mätt och belåten skred jag till verket, nu skulle det fiskas röding!

 

När wookpannan var rensköljd och kaffet kokat borrade jag det första hålet, jag satsade på att söka rödingen ganska grunt. Nu hade solen precis stigit över bergskammen och det värmde på rejält.

 

Jag hade mitt lilla gula spöke på och en liten upphängare. Upphängaren är en suverän liten rackare, "Rahko", en maggotkrok som jag binder själv.

 

 

Nu fick jag se att på andra sidan tjärnen vandrade det ut två personer på isen, de måste ha gått i mitt skoterspår hela vägen till tjärnen. Jag som trodde att jag skulle bli själv på isen, men det är tydligen fler som har tänkt samma sak, att ta sig till denna pärla idag!

 

 

Jag koncentrerade mig på linan och likt en dirigent gungade och styrde jag mitt lilla spöke, och plötsligt kände jag ett nafsande. Jag stannade upp och lyfte sakta spöet och det stramar till hårt som bara den i linan. Jag gör ett snabbt mothugg och den stora rödingdansen var ett faktum.

 

Fasen va kul, den verkade ganska stor och tung! Tunga knyckar rister i spöet. Till slut tröttnar den och jag kan hala upp en stor och rödskimrande finnskogsröding på isen! Oj, vilken vacker fisk, knallröd buk, stora vackra röda fenor med kritvita kanter! Den tog på upphängaren "Rahko", som satt ordentligt förankrad i mungipan. Nu var man äntligen på gång, jag som längtat hit hela veckan!

 

 


 

"Rahko"

2017-02-19

Upphängaren "Rahko" är jäkligt giftig på trög röding , men även på öring! Jag binder den själv på maggotkrok, orange eller guldskalle med ett tupphackel bakom, liten kropp och med lite angelhair som stjärtspröt. Tupphacklet gör att det blir ganska stort avtryck i vattnet, så rödingen känner av Rahko när den rör sig!

Om jag fiskar mycket grunt och det är trögt brukar jag bara använda Rahko med skalle och ett par maggot, det brukar göra susen!

 

 


 

Stora rödingar i finnskogen. Del 2

2017-02-19

Jag drack lite kokkaffe och begrundade den vackra rödingen som låg på isen och lyste i solen med hela sin färgprakt.

Det var nu 5-6 plusgrader men det hade börjat att blåsa en kall västlig vind, så jag startade skotern och körde runt den och ställde den så att jag kunde sitta bakom den i lä och fiska.

 

Nu bytte jag till mitt långa tunna spö med mormyskatopp och betade på ny maggot. Jag fortsatte i samma hål. Jag hade tagit ut riktningen för det här hålet, för på det här stället har jag tagit fina rödingar förr. Det är grunt och det är en djupkant utanför.

Men det hände inget på en lång stund så jag knallade iväg mot en liten udde med några stora stenar utanför, ett typiskt ställe där rödingen brukar stryka förbi.

 

De två personerna jag sett på andra sidan tjärnen kom nu gående efter kanten mot mig. De borrade också bara en liten bit utanför några stenar. Jag pratade med dom och killen hade haft en fin röding på men som tyvärr släppte mot iskanten.

 

Det var lika dött där mot land också så jag gick tillbaka till skotern och provade igen. Det tog bara en liten stund innan jag kände något som nafsade på kroken, de verkade vara väldigt försiktiga idag!

Jag gjorde som förrut, stannade upp och lyfte sakta spöket och då sög det till! Jag kände rödingens tyngd i linänden! Det var ännu en tung och stridbar röding som försiktigt hade tagit.

När rödingen så småningom kom mot hålet tömde den sina sista krafter i en ursinnig rusning! Jag pressade den tillbaka mot hålet och gjorde allt för att styra den rätt, till slut så fick den in huvudet i hålet och jag kunde möta upp med handen.

Ännu en fantastiskt grym röding som låg och skruvade sig på den av solen gnistrande snön. Den hade tagit på det lilla gula spöket, en otroligt giftig myska. Vilket rödingäventyr det blev!

 

Solen värmde skönt och det var vackert så det förslog!

 

Nu var det hög tid för en lunchmacka och kaffe. Medan jag satt och drack mitt kaffe så ruskade spötoppen till, och jag gjorde ett mothugg så att kaffet flög all världens väg! Jag kände direkt att det inte var en röding, upp kommer en skaplig abborre! Den skänkte jag till korpen eller räven.

 

När två granna rödingar låg på isen nöjde jag mig för en stund och tog en välbehövlig paus. Jag tog kameran och fotade en hel del. Rödingarnas vackra färger lyste i februarisolens sken mot den i övrigt bländvita snön! Jag lade mig på skotern och slöpimplade lite halvhjärtat en stund.

 

Efter att ha dåsat till på skotern var det åter dax att ta nya tag. På med ny maggot och en liten ostbit på spöket. Jag släppte ner spöket i botten några gånger för att röra om i bottensedimentet, det kan göra susen.

Jag koncentrerade mig på att få ett fint gung på spöket, och det dröjde inte länge förrän jag kände något! Jag stannade upp och väntade med stor spänning på hugget, och det lät inte vänta på sig!

Jädrans vad det sög i! Den här rödingen krokade sig själv! Ännu en stor och tung rackare som tagit mitt spöke! Mormyskaspöet jobbade fint, rödingen drog och slet i alla riktningar. Men jag lyckades reda ut det hela och kunde efter denna brottningsmatch landa en riktig kanonröding!

Det här blev en helt magisk dag på isen, tre stora rödgnistrande rödingar, klarblå himmel med en sol som värmde skönt.

De starka upplevelserna och tröttheten började ta ut sin rätt. Det började så smått att skymma och jag satte mig ner med en kopp kaffe och sammanfattade det som hänt.

Ett av de bättre rödingäventyren på länge! Minnerna av dessa tunga rödingdrillningar kommer att leva kvar länge, det kan jag lova!


 

Skotertur med öringfiske i vildmarken

2017-02-11

Morgonen ägnades åt att rasta Molly och sedan omsorgsfullt lasta i fiskegrejorna och ryggan i bilen och hänga på släpvagnen. Jag packade det mesta igår kväll. Nu skulle det bli av, förra helgen skulle jag åka upp till stugan på finnskogen men blev magsjuk, så nu äntligen var jag på väg!

Det var lite mulet men det ljusnade i horisonten. Uppe på höjderna var det 8 minusgrader och mycket snö. Jag lastade av skotern, spände fast isborren och gjorde mig iordning, det var skönt att komma iväg! Jag åkte först upp för berget till den vackra öringsjön, snön skimrade i grenverket. Skotern snirklade sig genom den trånga gammelskogen och efter en stund öppnade sig den stora björnmyren. Det var en fröjd att åka i lössnön på myren. Jag stannade vid min båt, "The Fly" för att se om allt var ok, för att sedan glida ut på öringsjöns is. Det var en obeskrivligt härlig känsla att ensam, mitt i vildmarken, gasa på och bara flyga fram över de vita vidderna!

Jag åkte runt sjön och stannade i en vik vid en djupkant, strax utanför det gräs som upptar hela viken. När skotern tystnade satt jag bara och lyssnade på tystnaden, det var som att vara i ett vakum! Jag borrade några hål, fiskade, fikade men jag kände ingenting! Jag bytte balansare och nötte på en timme, men det blev ingenting! Jag satt mest och njöt av tystnaden. Korpen kom och hälsade på mig, landade en bit bort vid ett borrhål, kikade runt, flaxade iväg igen och klonkade hej då.

Nu var det hög tid att fara mot stugan. Jag åkte ut på "min" sjö och när jag närmade mig Jåbbongalle, såg jag en drös med vargspår som korsade min väg. Längre fram såg jag att de hade kommit ner för slänten, ett par hundra meter från stugan och ut på isen. Det verkade vara sex vargar, varav en mycket stor. Spåren gick sedan ihop och de hade rundat udden vid stugan och fortsatt upp i skogen igen vid utedasset! Jag sopade altanerna och skottade stigarna, plockade bort julstjärnorna i fönstren och kollade så allt stod rätt till. Medan jag fikade kom vår ekorre på besök, hans spår finns överallt. Jag har ett par älghorn på vedbodväggen, där gillar han att sitta och gnaga. Taggarna på hornen är nästan helt avgnagda! Det låter bra högt när han sitter och knaprar på dessa, vedboden blir som en resonanslåda!

Sedan fortsatte jag min skotertur runt i omgivningarna. På andra sidan sjön såg jag stora runda lodjursspår, Lodjuret hade gått en bra bit efter stranden och sedan upp i snårskogen. På det stället har jag sett lodjursspår förr!

Det var nog tur att jag kom iväg idag för till veckan ska det bli flera plusgrader. Det blev en fantastiskt vacker dag i vildmarken, tyvärr ingen öring men en lång och härlig skotertur!


 

Projekt: Fiskekälke

2017-02-09

Jag har hållt på med ett nytt projekt i min verkstad några kvällar, en fiskekälke. Kälken svetsade jag ihop och lackade för några år sedan och vi har använt den på en massa skoterturer, men nu var det dax att uppgradera den!

 

 

Jag fick ett ihopfällbart tält med fönster fram och bak av svärfar som han hade haft till en lite smalare skoterkälke, men efter lite pulande så fick jag det att passa på min egentillverkade kälke. Bakre delen av tältet är fastskruvat i kälken, främre delen lyfter man upp för att komma in.

 

Fixade till ett stolsunderrede och en passande stol, och tog upp ett pimpelhål i skivan med en stängbar lucka. Tillverkade ett par handtag i framkant för låsning, stängning av tältet, ett utvändigt och ett invändigt.

 

Jag har satt dit spöhållare på insidan av tältet, en packlåda bakom stolen och en låda som jag kan öppna och ha locket med kanter som bord för bland annat kaffekåsan.

 

Tillverkade en liten platta med två sidoväggar av aluminium, som ett hörn, där jag kan ställa Trangiaköket med gasbrännaren eller min lilla pelletsbrännare med ett stort värmeljus i som värmekälla.

 

 

 

 

Jag fick ett par glidskenor i plast av svågern, som har suttit på ett transportband vid sågen där han har arbetat. Kälken har gått lite trögt med bara plåtskidor, så jag hade tänkt montera glidplast på dem.

Jag delade på skenorna så jag fick rätt bredd och värmde sedan dessa med värmepistol för att böja dem och för att sträcka ut dem lite. Skruvar man dit skenorna varma så kymper de lite när de blir kalla och tajtar till sig.

 

 

 

Det hela blev perfekt och kälken glider förbaskat lätt på snön nu! Det ska bli roligt att prova fiskekälken på någon rödingtur framöver. Det blåser ju alltid på de stora sjöarna så det ska bli skönt att krypa in i tältet och sätta sig till rätta, ta en fika och dra röding utan att blåsa bort och frysa ihjäl!

 

 

 

 

 

------------------------------------------------------------------------------

Samma dag som jag såg älgarna hemma såg en kompis vargen på en åker bara femhundra meter bort. Han filmade vargen med mobilen och skickade filmen till mig, det var en väldigt mörk varg som gick längs ett dike, satte sig ner och tittade ett tag, lunkade vidare in mot en skogsdunge! Så det var som jag tänkte, att vargen var i området. Jag har sett spår av den här hemma i diket efter vägen. Idag hade vi ett gäng rådjur hemma på gården!


 

Älgar i trädgården

2017-02-05

Det ena avlöser det andra, nu har jag magsjuka! Barnen på förskolan där jag jobbar har insjuknat i magsjuka veckan som var, så det åker väl jag också dit på, tänkte jag, och så blev det.

 

Jag som hade laddat skoterbatteriet och packat skoter och ryggan för att åka upp till stugan i går morse och sedan åka och titta till min båt "The fly" uppe på björnmyren, men det sket sig, ordagrant!

Och inte blir det nåt fiske den här helgen heller, skit det också!

 

 

 

I morse när jag skulle ut med Molly så stog grannen och kikade på något i trädgården, det var en stor och fin älg!

Jag gick in med Molly igen och hämtade kameran. När jag smög runt knuten så låg det tre älgar till i trädgården. De hade legat där över natten, alldeles vid åkerkanten mot skogen.

 

 

Jag tänkte direkt att nu är det säkert varg i området runt byn. Älgar och rådjur brukar ta sin tillflykt in i samhället då vargen stryker omkring.

 

 

 

Jag smög sakta närmare och de låg alldeles still. Jag tog en massa fina foton på dem, men efter ett tag tyckte de nog att jag var för närgången så de reste sig, ruskade sig och gick sedan i sakta mak in mot skogen.

De stannade och tittade på mig ett tag, precis som om de skulle säga adjö. Jag tackade för poserandet och smög mig sakta därifrån.

 

 

 

Knipan har kommit! Min far såg knipan runt den första februari nere vid sjön hos sig. Det var väldigt tidigt, förra året sågs de första kniporna i början av mars!

 


 

Den grymma mörka öringen och spåren av en vargflock

2017-01-28

Jag har känt mig krasslig hela veckan men var bättre igår, så jag beslutade mig för att den här lördagsmorgonen försöka fresta de grymma öringarna i den hemlighetsfulla och vackert belägna vildmarkstjärnen mitt på finnskogen.

Caddyn gungade fram längs den knappt farbara skogsvägen, bara två halkiga bilspår att försöka följa på den snöiga vägen. Efter en mödosam vandring med Sleddyn i svårgenomtränglig vegetation skymtade jag tjärnen. När jag steg ut på isen såg jag en massa spår, det var vargspår! En flock på 4-5 vargar hade sprungit runt inne i hela viken, med största sannorlikhet i går natt då det var plusgrader. Ett av spåren var mycket stort! Det här kan bli spännande, kanske vargarna är kvar i området!

 

I förrgår åkte länstyrelsens vargspanare förbi hemma och ner mot strömmen, en varg hade synts till här i utkanten av byn. Frugan fick se stora spår hemma i trädgården igår, jag gick ut för att kolla dessa, och det var vargspår! Vargen hade gått över grannens tomt, följt rådjursspåren och över villagatan och in på vår tomt, förbi fågelstugan och vidare över landsvägen och ner mot sjön! Helt otroligt, på våran tomt!!!

 

 

Idag var det mulet, 8 minusgrader och en svag sydvästlig vind, det låg snö i luften.

Jag började med att borra vid en grundtopp och jag hade min öringfavorit på. Men det var trögt, jag kände ingenting. Jag bytte myskor med andra färger men hugget uteblev!

Skulle det bli en bomdag i dag, tänkte jag! Jag satte mig ner och hällde upp en kåsa ångande kaffe och tog en macka och funderade ut en ny strategi. Mina blickar sökte rutinmässigt över tjärnens is efter de bästa ståndplatserna. Tjärnen är djup på sina ställen och är definitivt hemlighetsfull!

 

Jag traskade över tjärnen till ett ställe där det är från att vara en och en halv meter, tvärt sluttar till ca,fyra, fem meter. På hösten när jag har varit vid den här tjärnen så brukar det vaka fin öring vid den här djupkanten.

Jag hittade djupkanten efter några hål och släppte ner min myska precis där det börjar slutta utför! Pimplade en stund men inget händer!

 

Jag bytte till mitt nygjorda Spöke, ett lite större Spöke, ca 3 centimeter plus krok! Kanske lite för stor, när öringen är kinkig så brukar jag gå ner i storlek, men va fasiken man måste ju prova! Satte i spöet i ett hål på Sleddyn och gick för att fota vargspåren. Jag hann inte långt förrän jag hörde att det skramlade till i Sleddyn. Va fan, var det ett hugg? Nu när jag inte höll i spöet själv och kunde göra mothugg! Jag sprang dit och kollade Spöket. Mycket riktigt, agnet borta och kroken var lite böjd! Skit också!

 

Jag betade på nytt och firade ner Spöket igen. Det tog bara en halvminut med små gungningar innan det smackade till ordentligt i spöet. Jäklar vilket hugg, det blev tvärstumt! Mothugg och krokspetsen fick fäste! Nu blev det en jädrans fart, jag kände dess härliga tyngd och kraft. Lättade på slirbromsen och öringen tjurrusade några gånger innan jag med vissa bekymmer kunde möta upp den i hålet med handen och hala upp den på isen, hela tiden påhejad av korpen med sitt klangfulla rop.

Oj, oj, oj vilken grym öring! Mörk, bronsfärgad, storprickig och med en fin hook i underkäken, en riktig skogstjärnsleopard! Årets första öring!

Jag kunde inte sluta att stirra på den otroligt vackra öringen, den hade likt en röding nästan vita fenkanter och var rund och fet, den var i ypperlig kondition! Vilken fajt den bjöd på, otroligt spännande!

 

 

 

Den tog på mitt stora egentillverkade Spöke i svart, rött med lysgula ögon, efter att jag hade provat en hel bunt med andra mormyskor i olika färger! Det här var roligt, nu vet jag att detta Spöke fungerar perfekt!

 


 

I väntan på rödingen...

2017-01-22

Kvällen innan hade jag som vanligt svårt att somna, det har jag nästan alltid före ett rödingäventyr. Istället ligger jag klarvaken, vrider och vänder mig förgäves under täcket, tänker bara på den kommande fisketuren. Jag tänkte på potentiella hotspots ända tills ögonlocken till slut blev för tunga....

Jag vaknade i halvsjutiden av att Molly krafsade på mig. En signal som bättre än någon väckarklocka talar om att det är dax att kravla sig upp ur sänghalmen, koka en rejäl kanna kaffe och så smått göra sig redo för att fara upp på finnskogen för ett nappartag med de vanligtvis huggvilliga rödingarna.

 

Jag traskade ut på tjärnen i den tidiga gryningen, snön knarrade under mina stövlar, det var en underbart vacker midvintermorgon. De få slöjmolnen på himlen lyste starkt orange av solen som var på väg upp. Tempmätaren visade 10 minusgrader och det var helt vindstilla.

Efter ett par timmars intensivt pimplande kunde jag konstatera att det kommer att vara trögt idag, månen är i nedan nu och då kan det vara jäkligt trögt. Jag hade tacklat upp flera spön med olika godsaker och färger för att snabbt kunna byta, men det verkade hopplöst!

 

Nej, nu var det hög tid för frukost. Fram med den alltid så oumbärliga sotpannan och pelletsbrännaren. För att väcka liv i livsandarna gjorde jag lite extra starkt kaffe, det gjorde gott!

 

Jag letade upp ett helt oborrat ställe och borrade upp ett nytt hål i den drygt 30 centimeters tjocka isen, och nötte vidare med pimpelarmen, men det var lika trögt där också! Rastlösheten gjorde sig påmind, tanken på ett fint rödinghugg malde vidare.

Jag pulsade vidare skjutandes Sleddyn framför mig, borrade lite här och där på vad jag trodde och hoppades på skulle vara hotspots. Jag svettades så det rann på kroppen, solen värmde i och för sig men det kändes som om jag hade en början till förkylning i kroppen, ont i halsen och rinnsnuva.

Klockan närmade sig två och jag var tvungen att börja tänka på hemfärd. Jag hade inte känt någonting på hela dagen och dessutom skulle vi få besök av sonen och flickvännen på eftermiddagen. Jag skulle börja plocka ihop grejorna, men då kände jag en blygsam dragning i linan. Jag höjde spöet och där satt den! Yes, äntligen rödingdansen som jag tänkt så mycket på! Den gjorde några fina rusningar och lovar runt hålet innan jag halade upp den på isen. Det var en otroligt röd och grann röding som jag till sist överlistade denna mycket tröga men vackra januaridag, och det var mitt egentillverkade blänke "Röllan" i papegojfärg med min specialkrok som till sist fällde avgörandet!


 

Kylig rödingjakt

2017-01-15

När jag gick med Molly på morgonen var det 18 grader kallt, när vi hade passerat skogen och kom fram vid sjön var det 15 rådjur där! Molly blev helt till sig av glädje när hon fick se rådjuren hoppandes över isen!

Det var för kallt att ge sig av på rödingfiske, så jag väntade till niotiden.

Uppåt skogarna steg termometern och när jag kom fram vid tjärnen så var det sju grader kallt bara! Det var en vacker morgon, det snöade lite lätt när jag vandrade ut på isen med min Sleddy.

Jag gick till "mitt" ställe vid udden, där satt det en karl och två grabbar. Jag pratade med dem och de hade bara känt någon dragning och någon abborre.

 

Det gick bara fem minuter innan jag hade hugg, och vilket hugg det var! Jag gjorde ett hårt mothugg och drog kroken ur munnen på fisken. Jag tror nog att det var en öring, de är hårda i munnen och en röding brukar sitta fast i mothugget!

Vi pratade och fiskade på, men utan resultat.

 

Jag hade köpt tre nya pimpelspön den här veckan, det är ett 55 cm långt mormyskaspö och två 47 cm mormyskaspön, alla med fyra ringar på. De är väldigt tunna i toppen men sedan finns det ryggrad.

 

Korpen gjorde sin lov över tjärnen för att kolla in abborrarna, och förde ett jädrans liv, det var väl för att vi satt där. Nu hade det slutat att snöa.

Mitt på dagen plockade de tre andra ihop sina grejor och drog hemöver, men jag stannade kvar.

Jag traskade iväg ut till ett ställe där jag brukar sitta i flytringen och lurpassa på vakande öring och röding. Det är en lång djupkant som sluttar sakta.

Inte förän framåt halv tre tiden fick jag en liten försiktig känning, jag svarade med ett lite för hårt mothugg så att den tunna toppen på det nya mormyska spöet gick av! Det gick bra att drilla ändå, och upp kommer en hyfsad röding på isen. Jag hade inte känt något på hela dagen förutom det grymma hugget på morgonen, men när solen slickade trädtopparna och var på väg ner, så verkade det som de ville smaka på maggoten i allafall. Nu hade temperaturen sjunkit till elva minusgrader.

Jag bytte spö och betade på nya maggots på mitt Mini Spöke och släppte ner igen. Det tog en bra stund innan det började rycka i den tunna toppen. Nu gjorde jag ett lugnt men bestämt lyft istället och nu krokade den fint!

Det var förbaskat roligt att drilla på dessa mormyska spön, ett riktigt skönt gung!

Jag släppte ner igen och hällde upp kaffe. Det hände inget medan jag drack mitt kaffe och åt mackan, konstigt nog! Det brukar ju alltid hugga när man ska dricka kaffe!

Rödingarna var jäkligt tröga idag, de bara nafsade försiktigt på maggoten!

Jag gungade på med mitt myskaspö ett bra tag, och när jag sedan gjorde en höjning med toppen då kände jag en försiktig dragning och rödingen krokade sig själv. Denna röding var lite tyngre och gjorde flera fina rusningar och jag fick vara med och släppa efter så att inte linan skulle gå av. Jag mötte upp med min hand i vattnet och kunde lyfta upp en fin rödgnistrande rödbuk!

 

Nu började det att skymma rejält så nu var det hög tid att åka hemåt och få lite mat i sig. Det var otroligt trögt idag, men till slut lurade jag tre skapliga rödbukar i allafall!

 


 

Mini Spöket sviker mig aldrig!

2017-01-07

Midvinter, kall skönhet!

Svågern Mattias och Linnea höll på att plocka ur kälken och alla nödvändiga attiraljer ur deras caddy när jag anlände till ödemarkstjärnen. Jag lyfte ur min sleddy och fiskegrejorna och snart var vi på väg, vandrandes genom den snötyngda skogen i högvintermorgonens sparsamma ljus.

När vi kom ut på isen såg vi stora spår i snön i strandkanten. Varg, tänkte vi! Vi fick se ett par gubbar längre bort i dimman vid en udde, men ingen hund. Det var kanske vargen som hade gått där ändå. Men så fick vi se en snöhög som började röra på sig, det var en Samojedhund!

 

Tunna dimmor steg ur skogen, morgonljuset började bryta igenom. Det var förtrollande vackert att följa älvornas slöjdans ut över den gnistrande snön. Tempmätaren på min pimpelbutt visade 10 minusgrader. Mattias och Linnea stannade en bit ut från första udden där de gjorde läger.

 

Jag fortsatte till de två gubbarna, de hade borrat precis där jag fick så bra med röding förra gången. Jag kände igen den ena karln, jag har träffat honom vid tjärnen förr. Samojedhunden som hette Zombie kom springande och välkomnade mig. Det var en väldigt fin och snäll hund, det blev mycket slickande och busande. Han följde med mig och kollade när jag skulle borra och börja fiska, så allt gick rätt till!

Vi pratade en hel del, de hade inte känt något innan vi kom. Under någon timme fick vi enbart abborre. Är dom på tag brukar inte rödingen vara på tag.

 

Solen höjde sig sakta över skogstopparna och svepte sina ljuskvastar genom de lätta dimmorna över tjärnens yta. Det var bedårande vackert, som en tavla! Intryck som jag insuper med alla mina sinnen.

 

Nu började det hända saker, den ena karln fick ett rejält påslag, ett par tunga knyckar sedan inget mera. Kroken på myskan hade gått av! Det var en riktig fining, den skulle man ha sett! För oss andra hände inget alls, det var trögt, mycket trögt!

Jag såg mina kompisar utanför den andra udden genom dimman som låg mjölkvit, allt var insvept i ett töcken. De hade tänt sin pelletsbrännare, röken blandade sig med dimmslöjorna och strök lågt efter snön. Precis när jag skulle gå till dom högg det för samma karl bredvid mig igen, och nu fick han upp en fin röding på isen i alla fall. Då kanske dom är på gång nu när solen har kommit upp. Jag stannade ett tag till, men icke, det var trögt!

 

Nu hade det blivit lunchtid, klockan närmade sig elva. Jag gick till Mattias och Linnea, de hade börjat att steka fläsk, det luktade himmelskt! Detta blandades sedan med ett par burkar vitabönor. Själv hade jag kaffe och macka med julskinka på.

 

Efter lunchen och lite ströpimplande utan resultat begav jag mig till de andra igen. Samojeden välkomnade mig lika glatt igen. Nu låg det två rödingar på isen. Men den andra karln hade inte känt något. Ännu en röding kommer upp på isen av samma karl. Dom bestämde sig nu för att åka hem och jag säger farväl till dem och den goa hunden.

Även Mattias och Linnea plockade ihop och begav sig hemåt, de hade inte känt något på hela dagen!

 

Nej, nu får jag skärpa till mig, inget mera slöpimplande! Byte av myska till det svartgula Mini Spöket, på med ny maggot. Jag borrade några meter mot udden, en liten bit från det fiskfångande hålet. Det var lite grundare där, alltså hittade jag djupkanten.

Nu då, koncentration! Försiktiga rörelser, ett evigt stirrande på linan, en litet lyft med spöet, och plötsligt fanns de bara där! Pang, där satt första rödingen! Den tog hårt och bestämt! Det är alltid lika roligt att drilla på det lätta spöet! Härligt, nu är man på gång!

Ner med Mini Spöket igen och stilla, några gungningar och ett sakta lyft. Nu stramade det till i linan igen, och en yster dans tog vid!

 

Nu låg det två stycken rödingar iklädda en vacker färgsprakande vinterdräkt på snön. Deras kraftiga, vitkantade och knallröda fenor gnistrade kontrastfullt mot det bruna renskinnet.

 

På med ny maggot och ner igen. Jag höll blicken på linan och nu var det full koncentration igen. Nu tog det en stund innan det sög i som tusan i spöet. Den här rödingen var lite tyngre kände jag, så den fick rusa av sig en stund innan jag styrde den till hålet. Det blev en lång och härlig drillning!

Ja, en sak är säker, Mini Spöket sviker mig aldrig!

 

Den blott några timmar ljusa delen av dagen gick mot sitt slut och skymningen kommer fort. Dimman hade svept till och från över tjärnen hela dagen, och solens strålar silat igenom den. Det har varit en gudomlig dag på isen, en dag att lägga på minnet!


 

Tillverkning av flera Mini Spöken

2017-01-06

Jag har tillbringat några timmar i ett par dagar i mitt snickeri där jag har tillverkat en ny laddning med Mini Spöken! De går så jäkla bra på röding så jag var tvungen att göra ett gäng som reserv. Det har visat sig att det gula Mini Spöket med röda ögon och svart/gula med röda ögon har funkat bäst.

Mini Spöket är gjort av en tillklippt platta av kopparplåt, som kroken är fastlödd på. Sedan formas tennet så att den får rätt balans, lackas i olika färger och därefter klarlackas. Undersidan är polerad koppar. Mini Spöket är ca 1 cm plus krok, en liten rackare, men så förbaskat bra!


 

Brutalt rödingfiske innan snöoväder

2017-01-03

Det var 12 minusgrader då jag begav mig ut på isen, på det stora äventyrens vatten. Det var en fantastiskt vacker morgon, solens strålar strilade mellan träden och trädstammarna kastade sina långa skuggor ut över den snöbeklädda isen. Det snöade lite i förrgår och det skulle bli snöoväder nu på eftermiddagen, så före det kan rödingen vara på tag!

Jag gick utanför en udde där det finns en grop som jag har hittat förut. Jag tänkte använda lätta grejor idag, ingen blink, bara mitt lilla "Mini spöke".

 

Gropen är 3 meter djup och har ett grund i närheten, ett jädrans bra ställe! Det tog två minuter, sedan högg det brutalt på min myska! Vilken härlig drillning det blev på mitt lätta spö! Jag höll på länge, rödingen gjorde flera tokrusningar, jäkligt kul! Tyngden i rusningen gick inte att ta miste på! Upp kommer sedan en rund och välmatad rödbuk på strax över kilot på isen pudrad av vit nysnö! Den tog på det svarta "Mini spöket" med gul/röda ögon.

 

Nu tog jag en kopp kaffe och värmde händerna. Jag hade ställt upp kameran på pimpelbutten och ställt in självutlösaren på 15 sekunder, så när rödingen högg så knäppte jag på kameran med ena handen och drillade med den andra. Det blev ett fint spöböj på fotot!

 

Jag fortsatte med det svarta spöket och koncentrationen och spänningen var på topp. Det var helt tyst, det enda som hördes ibland var korpens ljudliga klong från berget. Jag gungade försiktigt med spötoppen för att få myskan att dansa förföriskt. Det gav resultat, det blev tvärstopp! Sedan blev det fart, rödingen rusade hej vilt där nere i dunklet. Kylan sjöng ettrigt blåkall, men vad gör det! Av med handskarna och ner på knä och tokdrilla! Jag kämpade mot den stora rödbukens ursinniga kraft, men till slut gick jag som segrare ur kampen! Ännu en kilobit, lika vacker, lika röd! Vilket dunder det blev!

 

Kaffe igen, kaffet dämpar kylan! Det som började som en glasklar vinterdag vid rödingtjärnen övergick nu i ett dämpat sken med mörka snötyngda moln. Snön var på gång!

 

Jag bytte myska till det gula Spöket och matade sakta ner det meter för meter. Det hann inte ner förrän linan for iväg åt sidan med en jäkla fart, mothugg med tunga knyck som följd! Upp på isen kommer en stor rödingmadam glidande i sin läckert färgade klädsel! Oj, vilken vacker röding det var!

 

 

Detta blev en sällsam upplevelse, ett minne att suga på! Jag drog 7 stora rödingar den här förmiddagen! 3 stora fick följa med hem, de andra krokade jag av i hålet och tackade för en härlig fajt!


 

Rödingpremiär på finnskogen 1

2017-01-01

Nyårsdag och rödingpremiär, det hör liksom ihop! Inatt sov jag bara tre timmar, vaknade innan klockan. Jag gick upp kvart över fem, kokade kaffe och gick med Molly. Det var ca två grader kallt och ingen snö!

Jag packade i min Sleddy i bilen, jag hade satt på en låda på den så jag skulle få med mig pelletsbrännaren, stekpannan och diverse andra grejor. Sen bar det av upp på finnskogen.

När jag tog mig upp berget på den snöfria men isiga väg som ledde mig fram till rödingtjärnen, såg jag ett par pannlampor som lyste i bortre änden av tjärnen. Precis som förra året var det två hälsingar som hade hunnit före mig ut på isen. Det var kolsvart ute så pannlampan var ett måste.

Jag hade lånat min fars nya broddar, helt fantastiska! Jag provborrade isen och den var minst 15 cm tjock, så det var ingen fara. Jag gick bort till "mitt" ställe och borrade, betade på maggot och släppte ner. Tjong, sa det i spöet! Jag hann inte ens sätta mig! Men tyvärr så fastnade den inte! Jäklar vad överrumplad jag blev! Jag fortsatte med mitt egentillverkade blänke med röd blink och min special krok, men efter några hål och inget resultat så bytte jag till en gul blink, och en tafs på 30 cm med min egen myska "Mini spöket" i gult med röda ögon.

Nu hade det börjat komma folk ut på isen och det hade börjat ljusna. Ganska omgående sög det till i spöet och jag tokdrillade min första röding för året! Jag hade mitt mjukaste spö och det skitkul att drilla på det! Jag fortsatte med "Mini spöket" och inom kort levererade min fantastiska myska igen! Röding nummer två, ännu finare än den första!

Nu dök mina polare upp och det blev ett glatt återseende, vissa av dem träffar man bara någon gång per år! Medan de borrade omkring mig så lurade jag upp en till fantastiskt vacker röding! Jag fick köpa ett till fiskekort av Lasse, tur att han hade blocket med sig.

Nu var det hög tid för frukost, kaffe, macka och pimpelkaka, ett måste på rödingpremiären.

Nu kom det upp någon röding här och där, och Lasses kompis Lennart drog tre snabba på en självlysande myska, en blå/lila Tiger.

Nu blev det för trångt där jag satt så jag flyttade ut till djupkanten. Ny maggot på mitt "Mini spöke"och ner med det igen, det var ca tre och en halv meter där. Två lockryck sedan sög det i ordentligt! Tokdrillning igen! Det mjuka spöet jobbade otroligt fint. Rödingen drog ut några meter lina så det skrek i rullen, den fick gå så den blev trött innan jag styrde in den i hålet! Det var en rund och mycket vacker rödbuk som sedan sprattlade på isen.

Ny maggot på och ett nytt försök. Pang, tungt igen! Jag drillade den ett tag men den klev av strax under iskanten!

Ner med "mini spöket" igen och efter en liten stund var det dax igen. Jag lyfte sakta myskan och det blev tvärstopp, ännu en tung röding på! Jag drog tre fina rödbukar i det hålet, alla på "Mini spöket" i gult!


2017«2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006

Rödingpremiär på finnskogen 2

2017-01-01

Lunchdax, jag tände pelletsbrännaren och medan den tog sig så gick jag och snackade med polarna. Lennart drog en riktigt fin röding medan vi stog där, och han lurade sex stycken i samma hål under dagen!

Det blåste en kall nordvästlig vind, men solen som precis orkade upp ovanför trädtopparna på berget värmde en del.

Jag hade kabanosskorvar, bröd och stark senap mig och jädrans vad gott det var! Det är alltid gott att äta när man är ute i vildmarken. Pelletsbrännaren är mycket användbar, perfekt att ladda med pellets hemma och lätt att ta med sig. Fyller man hela brännaren så värmer den länge.

 

Jag sa hejdå till mina kompisar och fylld med ny energi vandrade jag över till andra sidan tjärnen. Jag sökte mig till en vik med en djupkant utanför.

Det började snöa lite lätt när jag borrade i viken, jag drog en mindre röding omgående. Den fick gå tillbaka. Jag fiskade en stund till och jag fick ett rejält påslag men den fastnade inte! Efter det drog jag en till vacker röding som också fick gå tillbaka!

 

Det började skymma och mulna på mera så jag lastade på alla grejor på Sleddyn och traskade den snöiga vägen uppför berget till bilen.

Det blev en riktigt lyckad rödingpremiär för mig, 8 vackra rödbukar varav 2 fick simma tillbaka!